Sök efter:

Remissvar: En strategisk agenda för internationalisering

Remissvar

En strategisk agenda för internationalisering, SOU 2018:3

Ert dnr U2018/00382/UH

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lämnar härmed sitt yttrande över på ovanstående remiss, daterad 2018-03-07. Vårt svar begränsar sig till att gälla de konkreta förslag som utredningen gäller. Vi kommenterar inte de rekommendationer som utredningen ger till lärosätena.

Utredningens huvudsakliga förslag

Utredaren föreslår en ny formulering i högskolelagen kring internationalisering:

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.

Utredaren föreslår en strategi med åtta mål:

  1. Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
  2. Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
  3. Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
  4. De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
  5. Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
  6. Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.
  7. Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
  8. System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.

Utredningen ska också föreslå åtgärder som kan öka Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation, bland annat genom en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2018.

SULF:s synpunkter på förslagen

Utredningens förslag: I högskolelagen ska det anges att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja. Denna bestämmelse ska ersätta högskolelagens nuvarande mål om internationalisering.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker lagförändringen med motiveringen att den förtydligar internationaliseringens betydelse för att stärka kvalitet men också betonar internationaliseringens roll för en hållbar utveckling.

Utredningens förslag: Strategin för internationalisering av universitet och högskolor fastställs av regeringen för att ange en riktning för internationaliseringsinsatser på olika nivåer.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker internationaliseringsstrategin i sin helhet, med de kommentarer som ges under varje mål nedan.

Mål 1; Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.

Utredningens förslag: Statliga universitets och högskolors möjligheter att agera i internationella sammanhang analyseras och stärks vid behov.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget men tycker inte att det behövs en ny stor autonomiutredning. Däremot behöver regeringen analysera hur myndighetsformen kan modifieras för att stärka lärosätenas möjligheter att agera i internationella sammanhang.

I betänkandet tas frågan om organisationsform upp trots att det redan har gjorts två statliga utredningar på det området, autonomiutredningen (2008) och en departementspromemoria om högskolestiftelser (2013). Utredningen menar att det finns anledning att återkomma till frågan om myndighetsform och utreda möjliga alternativ. Utredningen menar att en mer självständig form kan ha stor betydelse för lärosätenas möjlighet att engagera sig internationellt. SULF har tidigare tagit ställning för en modifierad myndighetsform som ska ge UH en särskild ställning och mer handlingsutrymme i internationella frågor.

I vårt svar på stiftelsefrågan (2013) skrev vi följande:

”De ställningstaganden som SULF gjorde i samband med autonomiutredningen är i högsta grad relevanta när det gäller förslaget om högskolestiftelser. SULF anser inte att det är rimligt att genomföra så genomgripande och oförutsägbara förändringar i syfte att öka lärosätenas handlingsfrihet, när samma syfte kan uppnås genom smärre ändringar i myndighetsformen.”

”SULF delar regeringens bedömning att en ökad handlingsfrihet och möjlighet att agera självständigt i internationella samarbeten är önskvärd. … Och myndighetsformen är i sig ingenting som motverkar ökad frihet. I remissyttrandet på autonomiutredningen förordade SULF den särskilda myndighetsformen med motiveringen att de ändringar som skulle behövas för att stärka lärosätena autonomi också kan genomföras om de statliga universiteten och högskolorna görs till en ny särskild sorts myndigheter.”

Utredningens förslag: Universitets och högskolors möjligheter att etablera verksamhet utomlands analyseras, klargörs och stärks vid behov.

SULF:s synpunkter: SULF avstyrker förslaget med motiveringen att utlandsetablering inte kan vara en prioriterad fråga för svensk forskning och högre utbildning. Däremot ser vi gärna att möjligheterna till olika typer av samarbeten stärks.

Skulle utlandsetablering bli verklighet uppkommer problem med hur lärosätena ska agera i främmande rättssystem. Under vilka lagar arbetar personal och studenter? Frankrikes president Macron driver frågan om Europeiska universitet hårt, men inte heller här verkar någon veta under vilken lagstiftning de ska bedrivas, till exempel när det gäller arbetsmarknadens spelregler och lagar.

Utredningens förslag: Regeringen reglerar rätten att använda andra språk än svenska i de statliga universitetens och högskolornas samt forskningsfinansiärernas verksamhet.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att många lärosäten redan idag i praktiken i stor utsträckning arbetar på engelska. SULF håller med utredningen om behovet av att lätta upp reglerna för lärosätena så att de får större frihet att välja språk.

Mål 2; Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.

Utredningens förslag: Migrationsverket ges i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor se över hur processer kan förbättras i syfte att förenkla handläggningen av ansökningar om uppehållstillstånd för studenter, gästforskare och andra anställda och därmed förkorta handläggningstiderna. Migrationsverket bör i sammanhanget uppmärksamma regeringen på eventuella nödvändiga författningsförändringar för att kunna effektivisera processerna.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att det idag finns stora problem i handläggningen av uppehållstillstånd för våra medlemsgrupper.

De problem vi ser gäller situationen för de som kommer till Sverige från andra länder för att arbeta eller studera på svenska lärosäten. Handläggningstiderna är ett problem, Ett annat är att man ger för korta uppehållstillstånd för doktorander (bör vara fyra år). Det bör vara möjligt för den som har haft annat uppehållstillstånd än för studier (t.ex. för arbete eller som gästforskare) att söka uppehållstillstånd för studier utan att lämna landet först (gäller särskilt forskarstudier).

Vidare bör man se över reglerna för permanent uppehållstillstånd för doktorander så att man inte får avslag på en ansökan bara för att man under en tid haft annat uppehållstillstånd än för forskarstudier. Likaså att man inte missgynnas av att man under en tid vistas utomlands och således bidrar till internationalisering. Man bör också se över problemet med att Migrationsverket anser att försörjningskravet i den tillfälliga lagen ska uppfyllas på nytt när familjemedlemmar ansöker om permanent uppehållstillstånd. Detta framförde SULF i SvD.

Vidare bör man ge alla doktorander oavsett finansieringsform rätt till bosättningsbaserade förmåner i Socialförsäkringsbalken. Idag undantas de som inte är anställda (i vart fall de som kommer från länder utanför EU/EES).

Utredningens förslag:
– Ett så kallat Team-Sweden Kunskap bildas inom ramen för regeringens exportstrategi som stöd för främjandet av Sverige som kunskapsnation.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget.
– En väsentlig förstärkning av resurserna för marknadsföringen av Sverige som kunskapsnation genomförs.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget så länge inte pengarna tas från utbildnings- eller forskningsanslagen.
– Svenska institutet ges ett utökat uppdrag att informera om Sverige som kunskapsnation i utlandet.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget.

Mål 3; Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.

Utredningens förslag: I högskolelagen ska det anges att de förmågor hos studenterna som ska utvecklas under utbildningen även ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att betydelsen av internationellt gångbara kunskaper och förmåga att kommunicera med människor från olika typer av kulturell bakgrund blir allt större.

Utredningens förslag:
– Regeringen avsätter 10 miljoner kronor per år under fyra år för vidareutveckling av digitala verktyg och virtuell mobilitet vid lärosätena.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget under förutsättning att det tillförs nya pengar så att de inte tas från utbildningsanslaget.
– Universitets- och högskolerådet ges i uppdrag att identifiera och sprida effektiva metoder och goda exempel om digitala samarbeten och virtuell mobilitet.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att interkulturellt utbyte måste kunna ske på en mängd olika sätt, fysiskt eller digitalt.

Utredningens förslag: Universitets- och högskolerådet ges i uppdrag att främja internationalisering, däribland internationalisering på hemmaplan, vid universitet och högskolor.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att UHR:s nuvarande uppdrag behöver förtydligas.

Utredningens förslag: Universitets- och högskolerådet ges i uppdrag att föreslå hur ett svenskt, modernt och flexibelt mobilitetsstödjande program bör utformas. Programmet bör omfatta 20 miljoner kronor inledningsvis.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget så länge inte pengarna tas från utbildnings- eller forskningsanslagen.

Utredningens förslag: Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp och utvärdera lärosätenas arbete med tillgodoräknande av utbytesstudier.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget och menar att det med fördel bör kunna ske inom ramen för kvalitetssäkringssystemet.

Mål 4; De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.

Utredningens förslag: Regeringen inrättar ett nytt mobilitetsprogram som underlättar lärarutbyten utanför Europa med en finansiering om 5 miljoner kronor.

SULF: s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med betoningen att pengarna måste tillföras och inte tas ur utbildnings- eller forskningsanslagen. 5 miljoner räcker inte långt och finansieringen borde därför ökas. Lärarmobilitet är av stor vikt för att öka student­mobiliteten då lärare inspirerar studenter. Det gäller särskilt studenter som inte får den typen av uppmuntran hemifrån.

Mål 6; Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.

Utredningens förslag:
– Sida ges i uppdrag att utveckla hur ett svenskt stöd för kapacitetsutveckling inom högre utbildning kan utformas och hur det kan länkas till de svenska prioriteringarna inom biståndet i övrigt.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget så länge inte pengarna tas från utbildnings- eller forskningsanslagen.
– Sida ges i uppdrag att i samarbete med lärosätena och andra myndigheter utveckla en samlad ansats för högre utbildning och forskning inom biståndet.

SULF:s synpunkter: SULF har inga invändningar mot förslaget så länge inte pengarna tas från utbildnings- eller forskningsanslagen.

Utredningens förslag: Regeringen ser över lärosätenas förutsättningar att inom ramen för sitt uppdrag underlätta situationen för flyktingar och nyanlända i Sverige.

SULF:s synpunkter: SULF tillstyrker förslaget med motiveringen att flyktingar och nyanlända i många fall har viktig kunskap och kompetens som behöver tas tillvara på bästa sätt.

Jämställdhetskonsekvensanalys

SULF kan inte se att utredningens förslag har några negativa konsekvenser för jämställdheten men vill betona vikten av att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de förslag som läggs om ökad mobilitet. Det är fortfarande så att kvinnor i Sverige har huvudansvar för barn och det blir därför viktigt att det dels finns olika typer av mobilitet, både i tid och i rum. Av jämställdhetsskäl vill SULF inte heller se några hårda krav på fysisk mobilitet i en akademisk karriär. De åtgärder som görs bör vara av främjandekaraktär.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson                                              Karin Åmossa

Förbundsordförande                                  Chefsutredare

Fler nyheter