Ett tekniskt missöde mellan SULF och Folksam har resulterat i att ett antal medlemmar har felaktigt fått information om att medlemskapet i SULF är avslutat och därmed har försäkringarna upphört. Det är endast de som själva begärt utträde ur SULF där detta gäller. Läs mer här.

Sök efter:

Remissvar: Ett förändrat nomineringsförfarande för vissa ledamöter i styrelserna för universitet och högskolor

SULF:s huvudsakliga synpunkt: ett tredje alternativ förordas. Förbundet konstaterar att båda de föreslagna huvudalternativen med underalternativ medför många nackdelar.

Remissvar

 

Ett förändrat nomineringsförfarande för vissa ledamöter i styrelserna för universitet och högskolor (PM 2011-09-30) (Ert Dnr U2011/5414/UH)

Utbildningsdepartementet har genom remisskrivelse daterad 2011-09-30 givit bl.a. Sve­riges universitetslärarförbund (SULF) tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade pro­me­moria som upprättats inom departementet. I promemorian lämnas ett antal alternativ till hur ordföranden och övriga externa ledamöter i styrelserna för universitet och hög­sko­lor ska nomineras.

SULF:s huvudsakliga synpunkt: ett tredje alternativ förordas

Förbundet konstaterar att båda de föreslagna huvudalternativen med underalternativ medför många nackdelar, vilka också förtjänstfullt framhålls i promemorian, och att ing­et av alternativen innebär en fullgod lösning på de problem som uppstått som ett resul­tat av den ordning som infördes 2007. Alternativ B.2 anses vara det minst dåliga.

SULF förordar istället ett annat alternativ, nämligen en modifiering av nuvarande ord­ning som innebär att lärosätenas styrelser utser en lokal nomineringsgrupp, bestående av företrädare för lärarna, studenterna och de anställda. De främsta fördelarna med ett sådant alternativ är att ingen stor administrativ organisation behöver tillskapas och att respekti­ve lärosätes behov kan tillgodoses på ett insiktsfullt sätt.

SULF:s mer detaljerade synpunkter på promemorian

Förbundets synpunkter nedan redovisas under samma rubriker som i promemorian.

Principiella problem med gällande nomineringsförfarande

SULF vill inledningsvis framhålla att det problem som man säger sig vilja lösa: att rek­tors inflytande över nomineringsprocessen varit alltför stort, vilket lett till oklarheter när det gäller förhållandet mellan rektor och styrelsen, trots allt inte är särskilt omfattande. I de flesta fall har rektor utformat processen på ett sådant sätt att många och breda in­tressen har tillgodosetts. Detta har inneburit att förslagen till nomineringar varit väl genomtänkta och förankrade inom lärosätet, vilket i sin tur har lett till att lärosätets styrelse har fått en ordförande och externa ledamöter som på ett kompetent och en­gagerat sätt arbetat med lärosätets bästa för ögonen.

Förslag om nomineringsgrupp för ordförande och externa ledamöter

SULF har inga invändningar mot att utgångspunkten för förändringen bör vara att åstadkomma en styrelse som har rätt sammansättning utifrån lärosätets behov och som har kapacitet att fatta svåra beslut.

Förbundet menar dock att det tänkbara alternativet att precisera dagens regelverk avvi­sas alltför lättvindigt med motiveringen att det skulle leda till en alltför detaljerad regle­ring av samrådsförfarandet, som inte skulle passa olika lärosätens skiftande behov.

Enligt SULF:s uppfattning skulle det räcka med att i högskoleförordningen (2 kap. 7 a §) precisera att det är lärosätets styrelse som har ansvar för att utse en nomineringsgrupp bestående av företrädare för lärarna, studenterna och de anställda. Där­med skulle det inte längre var rektor som skulle ha ansvaret för nomineringsprocessens utformning, vil­ket angavs i propositionen Frihet att välja – ett utökat inflytande för uni­versitet och hög­skolor (prop. 2006/07:43). I nomineringsgruppen ska naturligtvis inte någon av styrel­sens ledamöter ingå. Antalet ledamöter i gruppen och formerna för dess samråd inom och utanför lärosätet bör överlåtas åt respektive styrelse att besluta om.

SULF förordar alternativet med en precisering av dagens regelverk framför de alternativ som presenteras i promemorian. Skälen för detta ställningstagande är att vi bedömer att detta alternativ har alla fördelar med en lokal nomineringsgrupp utan att ha dess nackdelar.

Alternativa lösningar för en nomineringsgrupp

För- och nackdelar med en nationell nomineringsgrupp (Alt. A)

Den angivna fördelen att detta alternativ ger en nationell överblick är förvisso sant, men SULF anser att tjänstemännen som bereder frågan på Utbildningsdepartementet bör svara för denna överblick.

De angivna nackdelarna – det omfattande arbetet att ta fram och förankra förslagen om hundratals ledamöter, som dessutom behöver ske samtidigt, och svårigheterna att till­godose varje lärosätes specifika behov – framstår som så stora att förbundet bestämt avråder från att införa detta alternativ. SULF instämmer också i den uppfattning som re­dovisas i promemorian att vare sig det är regeringen eller en nationell myndighet som utser nomineringsgruppen kan detta alternativ vara svårt att förena med ambitionen om ökat självbestämmande för lärosätena.

För- och nackdelar med lokala nomineringsgrupper (Alt. B)

Att fördelarna med lokala nomineringsgrupper är att dessa har bättre möjligheter att be­akta lärosätets förutsättningar och behov samt bättre förutsättningar för dialog och för­ankring inom och utom resp. lärosäte instämmer SULF i.

Förbundet delar också uppfattningen att det kan finnas en risk för att det lokala per­spektivet blir alltför dominerande på bekostnad av lärosätets nationella och institu­tionel­la uppdrag och att det kan vara svårt att rekrytera personer med rätt kompetens och er­farenhet. Troligen skulle f.d. externa styrelseledamöter vara de bäst lämpade för ett så­dant uppdrag.

Alternativ för hur en lokal nomineringsgrupp utses

Av de alternativ som presenteras i promemorian anser SULF att Alt. B.2 är det minst dåliga, dvs. att nomineringsgruppen för varje lärosäte utses av en aktör på regional ni­vå. I valet mellan politiskt valda företrädare i landstinget och landshövdingen förordar förbundet den senare, då risken för politisk styrning är mindre med detta alternativ.

Organisatorisk tillhörighet och ansvar för en lokal nomineringsgrupp

Om detta alternativ skulle väljas anser SULF att det är naturligt att resp. lärosäte ansva­rar för sin nomineringsgrupp och är den yttersta garanten för att ett förslag lämnas till regeringen.

Försvarshögskolan

SULF har inga invändningar mot att myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Försvarsmakten lämnar sina förslag till nomineringar direkt till regeringen.

Antalet ledamöter i styrelsen

Vad gäller antalet ledamöter i styrelsen anser SULF att det bör åligga lärosätets styrel­se att inom en av regeringen bestämd ram bestämma antalet styrelseledamöter. Den upp­fattningen rimmar väl med det av förbundet förordade alternativet att styrelsen själv no­minerar ordförande och de övriga externa ledamöterna till regeringen.

För Sveriges universitetslärarförbund

Anna Götlind
Förbundsordförande

Ann Fritzell
Chefsutredare

Fler nyheter