Remissvar: Förslag till en nationell referensram för kvalifikationer med koppling till det offentliga utbildningssystemet
Myndigheten för yrkeshögskolan
REMISSVAR
Förslag till en nationell referensram för kvalifikationer med koppling till det offentliga utbildningssystemet
DNR YH2011/230
Myndigheten för yrkeshögskolan har genom skrivelse daterad 2011-03-09 givit bland andra Sveriges universitetslärarförbund (SULF) möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag.
Utformningen av ramverket och dess deskriptorer
SULF har i sitt tidigare remissvar om utformningen av den nationella refererensramen, daterat 2010-09-03 och avgivet via Saco, givit uttryck för förbundets farhågor när det gäller möjligheterna att utforma de olika nivåernas deskriptorer på ett sådant sätt att kvalifikationer kan förstås och jämföras på nationell och europeisk nivå.
Den grundläggande invändningen gäller möjligheten att på ett entydigt sätt särskilja de olika nivåernas deskriptorer av kunskaper, färdigheter och kompetens sinsemellan när en utbildning ska klassificeras. Den likartade språkliga utformningen av deskriptorerna kan vid en första anblick tyckas systematisk och rationell men den förutsätter att klassificeringen görs med exakt samma tolkning av varje ord i Sverige och idealt också i andra europeiska länder.
För det andra anser förbundet att de samlade kvalifikationerna som uppnås genom en utbildning är mer komplexa än vad som låter sig beskrivas i ett endimensionellt ramverk av föreslaget slag, vilket också bidrar till svårigheten att formulera och tolka de föreslagna deskriptorerna på ett entydigt sätt. Exempelvis kan en forskarutbildning, vilken ligger på den högsta kvalifikationsnivån, innebära att man där tillägnar sig kunskaper, kompetenser och färdigheter, men som sedda var och en för sig har en väsentligt lägre kvalifikationsnivå än den högsta. Likväl kan till exempel kunskaper i statistik på grundnivå och grundläggande färdigheter i att hantera ett datorprogram vara avgörande för genomförandet av en individuellt vald forskningsuppgift. Samtidigt ställer de deskriptorer på nivå 4 och 6 som anges under rubriken Kompetens och som gäller förmågan att ta ansvar, leda och utvärdera andras arbete mycket höga krav. Krav som förbundet känner sig tveksamt till om elever med gymnasieexamen respektive studenter med kandidatexamen (motsvarande) verkligen uppfyller.
Slutligen anser SULF det självklart att ramverkets deskriptorer vad gäller de tre högsta nivåerna måste samordnas med existerande lärandemål för de tre nivåerna i högskolelagen och för samtliga examina i högskoleförordningens examensordning, som i sin tur bygger på Bolognaprocessens ramverk och dess ”learning outcomes”. Avvikelser från detta ramverk kommer inte att bidra till ökad transparens och jämförbarhet utan tvärtom öka förvirringen både hos utbildningsanordnarna och hos arbetsgivarna.
Inplaceringen av det offentliga utbildningarna i det nationella ramverket
Vad gäller det remitterade förslaget till inplacering av de svenska offentliga utbildningarna har SULF inga invändningar vad gäller de tre nivåerna i den högre utbildningen.
Bortsett från de ovan redovisade tveksamheterna/invändningarna mot deskriptorernas utformning och tillämpning har SULF inga principiella invändningar mot att alla delar av systemet görs öppet för alla typer av kvalifikationer. I praktiken bedömer förbundet dock att sannolikheten är liten för att det organiserade lärandet utanför högskolan (formellt eller informellt) kommer att placeras in på någon av nivåerna 7 och 8. Att enskilda individer genom arbete och eget lärande kommer att kunna uppnå dessa kvalifikationsnivåer – och t.o.m. högre – är ett faktum som aktualiserar behovet av en organisation för validering av reell kompetens. En sådan organisation torde bli oerhört resurskrävande.
SULF vill avslutningsvis framhålla att förbundet finner argumenteringen under de olika inplaceringsalternativen onödigt värdeladdade, speciellt gäller det beskrivningen av för- och nackdelar med alternativ 1.
För Sveriges universitetslärarförbund
Git Claesson Pipping
förbundsdirektör
Ann Fritzell
chefsutredare