Remissvar: Genomförande av student- och forskardirektivet

2018-11-14

REMISSVAR

Genomförande av student- och forskardirektivet
Ds 2018:37

Ert nummer Rnr 74.18

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lämnar härmed sitt yttrande över på ovanstående remiss, daterad 2018-09-06.

Utredningens huvudsakliga förslag

I dag regleras villkoren för att beviljas uppehållstillstånd för forskning och för studier på högskolenivå i utlänningsförordningen. Även villkoren för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till gästforskare och uppehållstillstånd efter avslutade högskolestudier i Sverige regleras i förordningen.

För övriga kategorier som omfattas av det omarbetade direktivet kan uppehållstillstånd beviljas med stöd av en generell bestämmelse i utlänningslagen om tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete eller studier. I promemorian föreslås att grunderna för att bevilja uppehållstillstånd enligt det omarbetade student- och forskardirektivet ska regleras i ett särskilt kapitel i utlänningslagen.

SULF:s synpunkter på förslagen

SULF har inga invändningar mot förslagen i sig eller att man ska reglera dessa frågor i ett särskilt kapitel i utlänningslagen. Förbundet vill däremot lyfta ett antal problem som vi har noterat under de senaste åren när det gäller möjligheten för forskarstuderande och andra som bedriver forskning på våra lärosäten att få uppehållstillstånd eller i förekommande fall permanent uppehållstillstånd. Utifrån detta vill vi föreslå förändringar av regelverket i syfte att underlätta internationell rörlighet samt möjligheten för Sverige att behålla högt kvalificerad arbetskraft[1].

Enligt 5 kap. 5 § Utlänningslagen (2005:716) får permanent uppehållstillstånd beviljas en person som under minst fyra år har haft uppehållstillstånd för forskarstudier. Förbundet välkomnade denna förändring när den kom under 2014. Att Sverige kan attrahera forskarstuderande från hela världen och även ge dessa en möjlighet att stanna i Sverige och bidra till utvecklingen här är avgörande för vår konkurrenskraft och också för kompetensförsörjningen inom universitet och högskolor.

Tyvärr har det visat sig att bestämmelsen i utlänningslagen har skapat osäkerhet kring i vilka situationer man kan få permanent uppehållstillstånd och därigenom en osäkerhet kring hur en doktorand ska agera för att kunna förutse vilket beslut som kommer att fattas. Det handlar här till exempel om doktorander som har uppehållstillstånd för forskarutbildning men som tar examen på kortare tid än de fyra års heltidsstudier som en forskarutbildning omfattar (240 högskolepoäng). I dessa fall avslår Migrationsverket regelmässigt ansökan då man hävdar att det är ett krav att man varit aktiv som doktorand i minst fyra år. Man hamnar alltså i ett sämre läge om man är mer effektiv och tar examen snabbare är den utsatta tiden. Dessbättre har Migrationsdomstolen här beviljat uppehållstillstånd vid ett antal tillfällen[2]. Förbundets kontakter med Migrationsverket angående denna fråga har dock givit vid handen att man vidhåller att man måste ha bedrivit forskarstudierna under fyra år. Andra situationer där bestämmelsen tolkats på ett negativt sätt för doktoranden är när man under en period, ostridigt, har bedrivit forskarutbildning men med ett annat uppehållstillstånd än för forskarstudier. Det kan här handla om att man, innan man beviljats ett nytt uppehållstillstånd för forskarstudier, har haft ett uppehållstillstånd för andra studier eller som gästforskare. Även här har Migrationsdomstolarna ändrat beslut till den klagandes fördel[3]. I domarna är det vanligt att domstolen går tillbaka till syftet med bestämmelsen, det vill säga lagstiftarens intention om att behålla högt kvalificerad arbetskraft i Sverige¹. Tyvärr har Migrationsverket även här förklarat att man vidhåller sin uppfattning såsom den uttrycks i de överklagade besluten och i vad som anförts i domstolen. Intrycket är att Migrationsverket söker efter skäl att, mot intentionen i lagstiftningen, avslå ansökningar om permanent uppehållstillstånd och att man vidhåller denna inställning trots att Migrationsdomstolarna i principiellt viktiga frågor kommit till en annan slutsats. Man håller här fast vid sin inställning trots att man inte begärt prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen alternativt inte beviljats prövningstillstånd.

Även i övrigt finns det en del problem vad gäller uppehållstillstånd för forskarstuderande som enligt förbundet behöver klargöras och åtgärdas. Det handlar till exempel om längden på uppehållstillstånden. Numera ges de normalt på två år i taget mot tidigare ett år i taget. Det är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt mot bakgrund av att en forskarutbildning syftande till doktorsexamen förväntas pågå i fyra år på heltid. Det finns vidare en osäkerhet i hur länge man kan vistas utomlands inom ramen för sin forskarutbildning utan att senare riskera avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd. Detta motverkar den internationalisering av högre utbildning och forskning som eftersträvas[4]. Det finns vidare fall där en person som redan antagits till forskarutbildning och anställts som doktorand av formella skäl tvingats lämna landet för att ansöka om nytt uppehållstillstånd för att sedan återkomma och återuppta sin verksamhet. Detta beroende på att man inte har ansetts ha rätt att ansöka om ett annat uppehållstillstånd inifrån landet (så kallat statusbyte). Detta förfarande skapar stor frustration hos såväl den forskarstuderande som hos lärosätet och dessutom till onödig administration hos Migrationsverket.

SULF anser därför att följande förändringar behöver genomföras. Vissa kräver författningsändringar medan andra kan åstadkommas utan några sådana förändringar, till exempel genom att Migrationsverket anpassar sin tillämpning till de domstolsavgöranden som redan finns. Exakt hur man på bästa sätt ska uppnå det ovan nämnda syftet med bestämmelserna kan i vissa fall behöva utredas vidare.

• Uppehållstillstånd ska beviljas för hela studietiden, det vill säga fyra år om man är antagen för doktorsexamen.
• Det ska vara möjligt att ansöka om uppehållstillstånd utan att lämna landet för den som antagits till forskarutbildning oavsett vilken typ av uppehållstillstånd man tidigare hade.
• Det ska vara möjligt att vistas utomlands inom ramen för sin forskarutbildning utan att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd äventyras.
• Det ska vara möjligt för den som avlagt doktorsexamen att få permanent uppehållstillstånd även om man är effektiv och klarar av studierna på kortare tid än fyra år.
• Det ska vara möjligt för den som bedrivit forskarutbildning, räknat från datum för antagning, att få permanent uppehållstillstånd även om man under en del av tiden haft annat uppehållstillstånd än för forskarstudier.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson                                              Robert Andersson

Förbundsordförande                                   Förhandlingschef

[1] prop. 2013/14:213 samt prop. 2012/13:30

[2] Till exempel Migrationsdomstolen i Luleå mål UM 3532-17.

[3] Till exempel Migrationsdomstolen i Luleå mål UM 2758-16 respektive Migrationsdomstolen i Göteborg mål UM 17164-17.

[4] Se till exempel internationaliseringsutredningen SOU 2018:3 och SOU 2018:78