Ett tekniskt missöde mellan SULF och Folksam har resulterat i att ett antal medlemmar har felaktigt fått information om att medlemskapet i SULF är avslutat och därmed har försäkringarna upphört. Det är endast de som själva begärt utträde ur SULF där detta gäller. Läs mer här.

Sök efter:

Remissvar: Grönt universitet - grön framtid: Underlag för Miljöpartiet de grönas framtida forsknings- och högskolepolitik

Remissvar

Inledningsvis vill SULF uttrycka sin uppskattning för att Miljöpartiet väljer att be om sektorns synpunkter på en rapport som ska ligga till grund för en diskussion om partiets framtida högskole- och forskningspolitik. Övergripande anser SULF att de flesta av förslagen fungerar bra som underlag för en vidare diskussion. Det finns bara ett förslag som vi absolut vill avstyrka, och det gäller punkten om stipendier till nydisputerade.

2014-02-25

REMISSVAR

Grönt universitet – grön framtid: Underlag för Miljöpartiet de grönas framtida forsknings och högskolepolitik
Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående rapport.

Inledningsvis vill SULF uttrycka sin uppskattning för att Miljöpartiet väljer att be om sektorns synpunkter på en rapport som ska ligga till grund för en diskussion om partiets framtida högskole- och forskningspolitik. SULF kommer att besvara alla punkter kortfattat och ser fram emot en fortsatt dialog om en framtida politik inom området.

Övergripande anser SULF att de flesta av förslagen fungerar bra som underlag för en vidare diskussion. Det finns bara ett förslag som vi absolut vill avstyrka, och det gäller punkten om stipendier till nydisputerade. Det finns många problem förknippade med stipendiefinansiering, t ex att de inte ger några som helst sociala skyddsnät, inga pensionsinbetalningar, ingen möjlighet till föräldraledighet eller till att ta lån. Den stora principiella frågan är dock att forskning är arbete, och arbete ska betalas med lön.

Genomgång av förslagen i rapporten
Rapporten föreslår en förändring av högskolelagen och samtliga examensbeskrivningar.

Målet med den högre utbildningen bör vara att förbereda studenterna för arbetsmarknaden, för ett liv som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle och att bidra till deras personliga utveckling. Utöver detta bör alla studenter efter avslutad utbildning också som given grundval ha ett sakligt grundat framtidsperspektiv som rör omställningen till ett mer hållbart samhälle samt de kompetenser som behövs för att förverkliga detta inom och utanför det kommande yrkeslivet.

Den högre utbildningen och den akademiska forskningen ska också bidra till och utveckla en bred och avancerad kunskapsbas för kollektiv utveckling där omsorgen om framtida generationers levnadsvillkor utgör en naturlig utgångspunkt.

Se svar under punkt 1.

Nedan gås rapportens punkter igenom och kommenteras:

1. Att inkludera hållbarhetsperspektivet i högskoleförordningens samtliga examensbeskrivningar.
SULF tycker att hållbarhetsperspektivet är mycket viktigt men anser att den sortens skrivningar gör sig bättre i övergripande text. Idag återfinns hållbarhetsperspektivet i Högskolelagen 1 kap 5§. SULF är öppet för att diskutera förändringar och förbättringar av dagens skrivning men anser att examensbeskrivningarna bör hållas så korta och precisa som möjligt.

2. Att utveckla indikatorer och hållbarhetsindex för uppföljning av lärosätenas verksamheter:
SULF ställer sig tveksamt till möjligheten att utforma ett nationellt hållbarhetsindex för undervisningen. Det finns många problem med att mäta hållbarhet i ett så komplext system som högskoleutbildning och definitionen av hållbarhet skiljer sig åt mellan olika ämnen och discipliner. Däremot kan SULF se en poäng med att lärosäten får i uppdrag att utveckla egna lärosätesspecifika, och kanske ämnesspecifika, hållbarhetsindex. Hur detta skulle gå till är dock något som behöver diskuteras vidare inom varje lärosäte.

3. Att den urholkning om sju miljarder som skett sedan 1993 kompenseras för med ett stort engångsbelopp (beräknat utifrån aktuella utbildningsvolymer) som möjliggör att per capita ersättningen förstärks med ett forskningsanknytningstillägg och ett arbetslivsanknytningstillägg.
SULF har sedan lång uppmärksammat den automatiska urholkningen av resurserna till utbildningen som sker på grund av pris- och löneomräkningsmodellen och stödjer helhjärtat förslaget om forskningsanknytningstillägg. Vi vill dock poängtera att de sju miljarder som krävs för at återställa nivån inte kan ges som ett engångsbelopp utan som en höjning av anslagen för utbildning.

Frågan om arbetslivsanknytningstillägg är mer komplicerad och skulle behövas utredas ytterligare innan det är möjligt att ta ställning till idén. SULF ställer gärna upp och diskuterar hur ett sådant skulle kunna utformas och vilka konsekvenser det skulle få för olika utbildningar.

4. Att ett nytt effektivitetsmått anpassat för verksamheten utvecklas och ersätter det nuvarande produktivitetsavdraget.
SULF har tidigare pekat på dagens effektivitetsavdrag som det stora problemet i finansieringssystemet. Urholkningen beror på helt orimliga krav på produktivitetsutveckling och leder ofrånkomligen till en försämrad kvalitet på utbildningen. SULF välkomnar därför detta förslag och ställer sin expertis till förfogande i utvecklingen av ett bättre effektivitetsmått.

5. Att prislappssystemet reduceras från femton till tre prislappar som utgår från moderna principer för vad som skiljer kostnadsbilden mellan olika utbildningar.
Kostnaden för olika utbildningar varierar beroende på till exempel infrastruktur och lärartäthet. Det är orimligt att tänka sig ett helt enhetligt system eftersom många lärosäten är specialiserade och inte ger alla typer av utbildningar, men samtidigt behövs det ett enklare system än det vi har idag. Det vore också önskvärt att lärosätena gjorde en mer aktiv fördelning av medel utifrån verksamhetens lokala behov.

SULF var positiv till idén om tilläggsersättningar för att möjliggöra mer resurskrävande undervisning inom alla ämnesområden som lades fram i betänkandet ”Resurser för kvalitet”. Hur en eventuell reducering av antalet prislappar skulle gå till behöver diskuteras mer utförligt än vad som görs i denna rapport och SULF deltar gärna i en sådan diskussion.

6. Att studiemedlen höjs och den nyligen höjda gränsen för tillåtna inkomster sänks.
SULF anser att studiemedlen måste hålla en nivå som gör det möjligt för studenter att studera på heltid. SULF stödjer därför förslaget om höjda studiemedel. SULF avstyrker däremot förslaget om att sänka den nyligen höjda inkomstgränsen.

7. Att ompröva användningen av den (kommande) kollegiala bedömningsmetoden i den kvalitetsbaserade delen av resurstilldelningssystemet för forskningsanslaget som infördes 2009, både med avseende på transparens och rättvisa, och utifrån kostnadsaspekterna.
SULF stödjer detta förslag med motiveringen att kvalitetsutvärdering och resurstilldelning av kvalitetsskäl ska hållas isär.

8. Att göra en konsekvensanalys av vad detta resurstilldelningssystem ger för framtida konsekvenser för de 28 lärosäten som idag får sammanlagt tio procent av det totala forskningsanslaget som går direkt till lärosätena.
SULF anser att resurstilldelningssystemet och kvalitetsutvärdering ska hållas isär. För att motivera det stödjer vi förslaget om att göra en konsekvensanalys enligt ovan.

9. Att utreda beräkningsgrunder och uppföljningsmöjligheter för att:

a. göra det nuvarande tvådelade anslaget till ett samlat anslag och som alternativ

b. introducera ett relativt brett intervall område mellan de två befintliga anslagen där lärosätena kan balansera dessa delar utifrån egna prioriteringar och profiler.
SULF stödjer förslaget om att utreda möjligheterna om ett samlat anslag så att vi får ett gemensamt anslag för forskning och utbildning till varje lärosäte. Inom detta anslag kan resurser för olika delar av verksamheten beräknas och anvisas enligt tydliga och begripliga principer. Nuvarande principer för beräkning av resurser till utbildning på grundnivå och avancerad nivå kan användas, liksom eventuella nya beräkningsprinciper för forskarutbildning (t.ex. ersättning per avlagd doktorsexamen, som tidigare förordats av SULF) samt resurser för särskilda åtaganden inom både utbildning och forskning beräknas. Återredovisning till statsmakterna sker genom beskrivning av verksamheten, bland annat med hjälp av olika nyckeltal och genom kvalificerade utvärderingar av verksamheten. Däremot behöver ingen uppdelning mellan utbildning och forskning göras i den ekonomiska redovisningen, en uppdelning som idag alltför ofta upplevs som omöjlig eller obehövlig. De farhågor som kan finnas att detta kan leda till överföring av resurser mellan högskolans båda huvuduppgifter kan bäst bemötas med att dagens anslagssystem genom olika typer av schablonberäkningar mellan anslagen också kan missbrukas på detta sätt av den som så önskar. Det viktiga i detta sammanhang är att de interna budgetprocesserna inom lärosätena genomförs så öppet att konsekvenserna av besluten blir tydliga för dem som berörs.

10. Att utöka lärosätenas möjligheter att operera mer flexibelt med externa parter.
SULF skulle välkomna en bred diskussion om hur en ökad handlingsfrihet och möjlighet att agera självständigt i internationella samarbeten kan åstadkommas. Som vi skrev i vårt svar på regeringen remiss om Högskolestiftelser är myndighetsformen i sig ingenting som motverkar ökad frihet. I remissyttrandet på autonomiutredningen förordade SULF den särskilda myndighetsformen med motiveringen att de ändringar som skulle behövas för att stärka lärosätena autonomi också kan genomföras om de statliga universiteten och högskolorna görs till en ny särskild sorts myndigheter.

11. Att reducera eller ta bort medfinansieringskraven för de konkurrensutsatta medlen.
SULF stödjer förslaget att reducera medfinansieringskraven. Eftersom de externa anslagen för forskning ökat över tid binds allt större del upp av motfinansiering. Detta minskar lärosätenas egen långsiktiga planering och gör forskningen mer politiskt styrd. SULF anser dock att lärosätena har rätt att ta ut skälig overhead.

12. Att förändra relationen mellan de konkurrensutsatta medlen och basanslaget från 55/45 till 40/60 alternativt 35/65 efter en dialog med lärosätena hur de tänker garantera att dessa medel genererar resultat av hög kvalitet.
SULF stödjer förslaget helhjärtat. Balansen mellan direkta statsanslag och externa medel har stor betydelse eftersom det är främst de direkta anslagen som kan användas för egna strategiska satsningar. En högre andel direkta statsanslag skulle också leda till en högre andel tillsvidareanställningar inom akademin, vilket är en viktig kvalitetsfråga.

13. Att propositioner som rör budgetbeslut för högskolans samtliga tre uppdrag samskrivs.
SULF stödjer förslaget om gemensamma propositioner för högre utbildning och forskning. I dessa anges de ekonomiska förutsättningarna för en längre period och här anges och motiveras statsmakternas översiktliga prioriteringar och riktlinjer för verksamheten som helhet.

14. Stipendieprogram för studenter att utföra det självständiga arbetet (examensarbetet) i internationella forskargrupper.
SULF har inget att invända mot förslaget.

15. En utredning om ett nationellt resurscentrum för undervisningens metoder och kvalitet, där metoder och institutionella strategier för forskningsanknytningen är en av många centrala frågeställningar, en annan rör lärosätenas universitetspedagogiska centra.
SULF har inget att invända mot att en sådan utredning görs men vill poängtera att sådan centra ska ligga inom ramen för ett lärosäte.

16. Offentlig årlig statistik över antalet lärare i undervisningen som är forskningskompetenta och som också är aktiva forskare, samt ett nyckeltal för antal undervisningstimmar per högskolepoäng per student. Statistiken bör framställas av sektorsmyndigheten.
SULF stödjer förslaget. En sådan statistik skulle ge värdefull information om kopplingen mellan forskning och undervisning.

17. En utvidgning av begreppet utbildningsvetenskap till att gälla tvärvetenskaplig forskning om lärande inom den högre utbildningen (learning science), ekonomiska satsningar på forskning inom detta område samt att Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet blir ett ordinarie ämnesråd.
Hur olika vetenskaper ska klassificeras är inomvetenskapliga frågor som SULF inte tar ställning till.

18. Krav på redovisning av aktiviteter som stödjer undervisningens forskningsanknytning i ansökningarna till de konkurrensutsatta forskningsmedlen från råden.
SULF stödjer förslaget.

19. Nationella stipendier för postdoktorer med inriktning på forskning och undervisning inom det egna vetenskapsområdet i kombination med den ordinarie forskningen man bedriver.
SULF avstyrker bestämt ett förslag som innebär att forskning reduceras till ”hobbyverksamhet”. Forskning är arbete och ska betalas med lön, inte med stipendier! Stipendier som ersättning för arbete borde förbjudas i lag och tas bort helt.

20. Större dignitet till uppföljning av utbildningarnas arbete med studenternas generiska kompetenser i kvalitetsutvärderingssystemet.
SULF stödjer förslaget och ser fram emot att delta i en diskussion om hur det skulle kunna genomföras.

21. Uppmärksammande på Europeiska rådets uppmaningar från 2009 som rör utvecklingen av den högre utbildningens roll i kunskapstriangeln.
SULF har inget att invända mot förslaget.

22. En översyn av examensmålen med avseende på kreativitet, innovation och entreprenörskapskompetenser. Detta inte minst för att högskolans utbildningar ska få ett tydligare fokus på att utbilda studenter som inte bara kan ta en anställning utan också skapa nya anställningar oavsett utbildningsområde.
SULF har inga invändningar mot att vissa examensmål innehåller referenser till ovanstående men vill påpeka att det inte är applicerbart inom alla utbildningar. Vi ställer oss också tveksamma till examensmål som inte går att mäta. SULF ställer sig därför tveksam till en sådan generell översyn.

23. Premiera utbildningar vars studenter som inom en treårsperiod har startat upp någon form av ny verksamhet med självanställning och/eller som skapat nya anställningar för andra.
SULF avstyrker förslaget. Detta förslag är alltför snävt inriktat på vissa typer av utbildningar och olika förutsättningar gäller för olika utbildningar. Inom vissa områden är det inte möjligt att starta eget medan det för andra är i stort sett den enda möjligheten. SULF menar att det måste vara lärosätets ansvar, att när så är relevant, utbilda och stödja studenter som vill starta egen verksamhet.

24. Att avsätta medel för samverkansuppdraget i resurstilldelningssystemet.
SULF stödjer förslaget om att avsätta medel för samverkan men menar samtidigt att det bör ligga i lärosätets ansvar att fördela medel till alla de uppgifter som ingår i verksamheten.

25. Att ett arbetslivsanknytningstillägg och ett forskningsanknytningstillägg knyts till per capita ersättningen i grundutbildningsanslaget (se punkt 3).
SULF stödjer förslaget om forskningsanknytningstillägg. Se svar på punkt 3.

26. En gemensam fond mellan stat och arbetsmarknadens parter som byggs över tid för att användas till specifika inslag i utbildningar för att stärka kopplingen till arbetslivet.
Ambitionen att stärka kopplingen till arbetslivet är lovvärd men SULF tvekar om det bäst sker genom skapandet av en fond. SULF avstår därför från att ta ställning till förslaget.

27. Förbättring av tillgången till de enskilda lärosätenas kontaktmöjligheter, policysupport och dialogmöjligheter för tvärdepartementskontakter men även för kontakterna med det egna departementet.
SULF stödjer förslaget.

28. En diskussion om den nuvarande myndighetsstrukturen som rör dessa områden, utbildning, forskning och innovation är den mest optimala.
SULF har inget att invända mot förslaget och deltar gärna i diskussionen.

29. Att ge tydliga signaler att högskolans samtliga tre uppgifter, utbildning, forskning och samverkan värdesätts likvärdigt.
SULF avstyrker förslaget. SULF anser att högskolans huvuduppgifter är forskning och utbildning och att dessa ska bedrivas så att det finns ett nära samband. Dessutom har högskolan i uppgift att samverka med övriga samhället, informera samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Att de tre uppgifterna inte ska värdesättas likvärdigt betyder inte att vi inte anser att den tredje uppgiften är viktig, men vi är inte beredda att ge lika mycket resurser som till de båda huvuduppgifterna undervisning och forskning.

30. En översyn av all eftergymnasial utbildning för att få ett mer genomtänkt svenskt helt eftergymnasialt utbildningssystem.
SULF anser att den högre utbildningen över lag fungerar bra och håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Huruvida det behövs en översyn av övrig eftergymnasial utbildning har vi ingen åsikt om, annat än att det inte får finnas/skapas återvändsgränder som försvårar för individer att fortsätta till högre utbildning.

31. En översyn av examensmålen (utöver redan nämnda punkter) med avseende på högskoleförordningens kunskapsform. Värderingsförmåga och (professionellt) förhållningssätt.
SULF anser att det kan vara befogat med en översyn av examensmålen, särskilt när det gäller till exempel lärarutbildningen som har alldeles för många och detaljerade mål. När det gäller mer övergripande mål som till exempel hållbarhetsaspekter anser SULF att dessa bäst tillgodoses i de mer övergripande skrivningarna, just för att inte examensmålen ska bli alltför partikulära. Det är också viktigt att målen är akademiskt mätbara.

32. Utvecklingen av en nationell utvärderingsenkät för studenter.
SULF har inget att invända mot förslaget.

33. En nationell plattform för benchmarking processer mellan lärosätena.
SULF deltar gärna i en diskussion om hur en sådan nationell plattform skulle kunna se ut innan vi kan ta ställning för eller emot.

34. Ett nytt utvärderingssystem som också tar hänsyn till den digitala utvecklingen på området.
SULF har inget att invända men vill gärna delta i en fördjupad diskussion om ett nytt kvalitetsutvärderingssystem innan vi kan ta ställning.

35. En utredning om möjligheterna att skapa ett gemensamt kvalitetsutvärderingssystem för högskolans samtliga tre uppdrag.
SULF anser att utbildningsverksamheten alltid ska utvärderas och bedömas tillsammans med forskningen, inte minst för att man därigenom försäkrar sig om en vidarespridning av uppnådda forskningsresultat genom alla de studenter som går ut till olika delar av arbetsmarknaden. Om till exempel strategiska områden utses nationellt ska även utbildningsdelen inkluderas i bedömningen. Att anmoda forskare att i sin forskningsansökan redovisa hur forskningen kan användas i undervisningen torde vara ett sätt att redan från början ge goda förutsättningar att länka samman utbildning och forskning. Vi ser heller inga hinder för att inkludera samverkan i ett sådant system men menar att det inte kan viktas lika tungt som huvuduppgifterna utbildning och forskning.

36. Att kvalitetsutvärderingssystemet särskiljs från resurstilldelningssystemet.
SULF stödjer förslaget. Att tilldela medel till utbildning efter kvalitet, särskilt när kvalitetsutvärderingssystemet är ifrågasatt internationellt, är inte seriöst. När det gäller forskningsmedel som fördelas efter mått som mängden externa medel, antal publikationer eller citeringar verkar dessa systematiskt konserverande till förmån för forskning längst huvudfåran.

37. Förändringar i högskoleförordningen och lagen om anställningsskydd för att minska möjligheterna att stapla visstidsförordnanden på varandra.
SULF stödjer förslaget och menar att det måste tas politiska beslut för att stoppa lärosätenas möjligheter till missbruk av tidsbegränsade anställningar. Det är inte rimligt att en tredjedel av den forskande och undervisande personalen, doktoranderna undantagna, ska vara tidsbegränsat anställda.

38. Användningen de medel som nu delas ut till lärosätena på basis av utvärderingsresultat till fortbildning av lärarnas undervisningskompetens.
SULF ser gärna mer medel till kompetensutveckling av universitetslärare men anser att detta beslut måste tas efter ett helhetsbeslut om finansiering.

39. Att samtliga beslut om Bristande kvalitet och eventuella beslut om indragning av examenstillstånd gjorda på basis av innevarande utvärderingssystem återkallas.
SULF håller med om att dagens kvalitetsutvärderingssystem inte håller tillräckligt hög kvalitet. Vi är dock inte beredda att återkalla beslut som är fattade och avstyrker därför förslaget.

För Sveriges universitetslärarförbund

Mats Ericson                                                      Karin Åmossa
Förbundsordförande     Chefsutredare

Fler nyheter