Remissvar: Högre utbildning under tjugo år

Utbildningsdepartementet

2015-10-30

REMISSVAR

Högre utbildning under tjugo år
Betänkande av Utredningen om högskolans
utbildningsutbud (SOU 2015:70)

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2015-07-10, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående promemoria.

Bakgrund
Utredningen om högskolans utbildningsutbud tillsattes av den förra regeringen i april 2014. Direktiven för utredningen var omfattande. Efter att den nuvarande regeringen tillträtt gavs tilläggsdirektiv som innebar att utredaren skulle titta närmare på eventuella omotiverade förlängningar av utbildningar och att bland annat uppdraget att kartlägga hur lärosäten samarbetar inom distansutbildning, liksom avsnittet som handlade om de olika ersättningsbeloppen togs bort. Samtidigt förkortades utredningstiden med tre och en halv månad.

Eftersom utredningens förslag är många och av varierande slag väljer SULF att svara på de förslag som vi anser vara av störst vikt för studenter, doktorander, universitetslärare och forskare.

Övergripande synpunkter
• SULF välkomnar utredningens slutsatser om att utbildningsutbudet är balanserat och att dimensioneringssystemet fungerar väl.
• SULF vill liksom utredaren värna det svenska systemets särart med många fristående kurser, men vill samtidigt betona vikten av att det finns en mångfald i utbildningsformer.
• SULF ser allvarligt på att undervisningstätheten har minskat och skulle ha önskat skarpare förslag för att ge samtliga studenter som på papperet studerar heltid också i realiteten heltidsstudier.

På ett övergripande plan bedömer utredningen att utbildningsutbudet i huvudsak är väl balanserat och att dimensioneringssystemet fungerar väl. SULF instämmer helt och fullt med utredarens slutsats att Sverige även fortsatt ska ha ett system för högre utbildning där utbildningsutbudet planeras bäst med utgångspunkt i studenternas efterfrågan. Det avspeglar en syn på studenter som medskapare av framtidens arbetsmarknad. Det blir då också logiskt att även fortsatt lägga ansvaret för att planera sin framtid på den enskilda studenten.

En slutsats som utredningen gör är att det har skett en programmifiering såtillvida att fler studenter läser på program och färre på enstaka kurser. Även generella examina ges i större utsträckning efter att studenten har följt ett kursbaserat program. Utredningen konstaterar att antalet kurser av fortbildnings- och vidareutbildnings-karaktär har minskat sedan 2010. Fristående kurser är viktiga för att garantera möjligheten för enskilda att vidareutbilda sig och bredda eller fördjupa sin kompetens allteftersom arbetsmarknaden förändras. SULF välkomnar därför utredningens ståndpunkt om att detta är en styrka med det svenska systemet som bör betonas och som tydligt ska ingå i den strategiska utbildningsplaneringen. SULF vill också tillägga att en mångfald när det gäller utbildningsform, tid och rum är viktigt för att öka chansen att alla grupper i samhället hittar en utbildningsform som passar deras behov.

Utredningen har också tittat på frågan om sommarkurser och konstaterar att Sverige inte på grund av överenskommelser i Bolognaprocessen kan ensidigt förlänga det akademiska året som utbildningstid. Utredningen menar också att det är viktigare att prioritera åtgärder som gör att heltidsstudier faktiskt också bedrivs på heltid.

Utredningen konstaterar vidare att det skett en uttunning av undervisning i och med att antalet program och kurser har ökat mer än antalet studenter och att innebörden av detta är att undervisningstätheten har minskat. SULF menar att frågan om huruvida heltidsstudier verkligen kräver heltid hänger intimt samman med hur mycket undervisning studenterna får. I en ESO-rapport från 2012 ”Lärda för livet” konstaterades att intensiteten i studierna verkar hänga intimt samman med ersättningsbeloppens storlek, och med hur mycket undervisning studenterna får. Oavsett vilken utbildning man går verkar studenter lägga ner ca 15-20 studietimmar på självstudier per vecka. Den totala studietiden verkar alltså bestämmas av mängden lärarledd tid.

SULF har under många år har visat att det sker en urholkning av resurserna till undervisningen på grund av det statliga pris- och löneomräkningssystemet. Att detta också påverkar mängden undervisning och studenternas studieintensitet står klart. SULF efterlyser därför en genomgång av ersättningsbeloppen så att studenterna får den undervisning de behöver för att studera heltid. Allt annat är samhällsekonomiskt oförsvarbart.

SULF:s synpunkter på några av utredningens förslag

Högskoleutbildning och arbetsmarknad

Utredningens förslag:
Att lärosätena ska – i de fall detta inte redan finns – skapa arenor för regelbunden och systematisk samverkan med arbetslivets representanter om dimensionering av högskolans utbildning.

SULF:s synpunkt:
SULF ställer sig frågande till vad begreppet samverkan egentligen betyder i detta sammanhang. Ska arbetslivets representanter ha konkret inflytande på dimensioneringen av utbildningen? Förbundet utgår ifrån att det inte är utredarens intention men menar att risken för otydlighet i frågan hade kunnat undvikas om utredaren istället för samverkan hade använt begreppet dialog.

Fristående kurser

Utredningens förslag:
Att lärosätena inte ytterligare minskar utbudet av fristående kurser.

SULF:s synpunkt:
SULF välkomnar förslaget med motiveringen att fristående kurser är viktiga för det livslånga lärande. På en föränderlig arbetsmarknad behöver det finnas många chanser för människor både att utveckla den kompetens man har och att utveckla ny. Vi vill dock betona vikten av att det finns en mångfald i utbildningsformer för att så många som möjligt ska hitta en form som passar just dem.

Fort- och vidareutbildning

Utredningens förslag:
Att fortbildning och vidareutbildning tydliggörs i den strategiska utbildningsplaneringen.

SULF:s synpunkt:
SULF välkomnar förslaget med motiveringen att det stärker möjligheten till livslångt lärande.

Examensfrågor

Utredningens förslag:
Att regeringen fastställer målet att högskolan ska ha det fulla ansvaret för att utfärda examina efter fullgjorda fordringar för examen och att målet bör uppnås senast 2020.

SULF:s synpunkt:
SULF ställer sig frågande till förslaget med motiveringen att det blir onödigt komplicerat om det är lärosätet som ska ta initiativet till att utfärda examen istället för den enskilda studenten. Lärosätet kan omöjligen veta vilken sammansättning av kurser som studenten vill ha i sitt examensbevis, vilket kan spela stor roll till exempel vid ansökan till forskarutbildning. När det gäller yrkesexamen är det lättare men vi kan inte heller här se att ansvaret ska ligga någon annanstans än på den som ska använda examen, det vill säga studenten.

Utredningens förslag:
Att regeringen utreder hur en ändring av högskoleförordningen i enlighet med följande kan ske: Lärosätet får ej utfärda två examina som grundar sig på samma studiemeriter.

SULF:s synpunkt:
SULF ställer sig kritiskt till förslaget med motiveringen att möjligheten att ta ut en generell examen parallellt med en yrkesexamen är viktig inte minst för de studenter som vill arbeta utomlands efter det att de har tagit sin examen. Exempelvis en civilingenjörsexamen har stort värde på den svenska arbetsmarknaden men saknar samma betydelse i andra länder.

Högskolans gränser

Utredningens förslag:
Att lärosätena tydliggör och höjer kraven på forskningsanknytning vad gäller kortare utbildningar.

SULF:s synpunkt:
SULF ställer sig positivt till förslaget om det innebär att sambandet mellan forskning och utbildning stärks och att alla lärare ska få möjlighet att bedriva forskning inom ramen för sin anställning.

Utredningens förslag:
Att regeringen utreder hur högskolelagens krav enligt 1 kapitlet 2 paragrafen och högskoleutbildningens mål enligt 1 kapitlet 8 och 9 paragrafen ska tolkas.

SULF:s synpunkt:
SULF ställer sig kritiskt till förslaget och menar att lärosätena är fullt kompetenta att tolka högskolelagens skrivningar om vetenskaplig eller konstnärlig grund samt högskoleutbildningens mål. Skulle det mot förmodan vara så att ett lärosäte inte förmår detta är den bedömningen en integrerad del av de kvalitetssäkringar som görs av UKÄ.

För Sveriges universitetslärarförbund

Mats Ericson Karin Åmossa
Ordförande Chefsutredare