info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

info

Kansliet är stängt 13-14 maj / The office is closed 13-14 May

Ert dnr U2012/3279/F


Sveriges universitetslärarförbund SULF har beretts tillfälle att yttra sig över ovanstående remiss och får anföra följande.

Sammanfattning

SULF avstyrker utredningens förslag. Förslagen innebär genomgripande förändringar av grundläggande uppgifter inom högskoleområdet utan att det finns en analys av såväl de långsiktiga som kortsiktiga konsekvenserna av förslaget. Vidare strider förslaget mot innehållet i den proposition om prioritering av forskningsmedel som regeringen framlagt i propositionen Forskning och innovation 2012/13:30. .

Remissvar

Nedan följer SULF:s synpunkter i enlighet med den numrering som finns i kapitel 12 i betänkandet.

A
Utredarens förslag: Formuleringen av det grundläggande uppdraget i 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bör ändras. Jag föreslår att den ändras på sätt som framgår av bilaga 3. Ändringen har tre syften. Det första är att minska, när det gäller nyttiggörandet, fokus på konkreta projektresultat till förmån för en mera generell vetenskaplig grund. Det andra är att lyfta fram också det konstnärliga utvecklingsarbetet som grund för innovationer. Och det tredje, men inte minst viktiga, är att tydliggöra att också utbildningen inom högskolan – genom sin bas i vetenskap och konst – är en grogrund för idéer som kan utvecklas till innovationer.

Förbundet avstyrker förslaget. Det är direkt olämpligt att göra en förändring i det som är en beskrivning i högskolornas uppdrag utan att det konkret framgår vad som avses och som därutöver genom sin utformning kan vara en inskränkning av den akademiska friheten. Såsom förslaget är utformat är det oklart vad som menas med kunskap som vunnits genom forskning etc. Kunskap som framkommit genom forskning kan vara all den erfarenhet som vunnits av enskilda forskare och lärare vid högskolan genom sin sedvanliga verksamhet. Om förslaget innebär att den kunskapen skall övergå till högskolan så är detta i strid med 1 kap 6 § högskolelagen om forskningens frihet.

Någon analys av vad förslaget innebär utifrån en inskränkning av den akademiska friheten finns inte i förslaget. Innan ett sådant förslag kan bli verklighet måste den analyseras närmare.

B
Utredarens förslag: Det i punkten A ovan föreslagna nya stadgandet i högskolelagen bör preciseras genom en föreskrift i högskoleförordningen (1993:100) som avser högskolans aktiva medverkan i systemet för hantering av stödet till innovationer och immateriella tillgångar. Förslag till formulering framgår av bilaga 4. Motsvarande förändring föreslås införas i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet i form av en ny paragraf, 1 kap. 13 §, och i förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan, det senare lämpligen på så sätt att den referens till högskoleförordningen, som finns i 1 kap. 3 §, utvidgas till att gälla också den i bilaga 4 föreslagna

SULF har inget att invända mot att högskolan får till uppgift att informera och tillhandahålla råd och stöd till lärare och forskare i tidig fas av innovationsprocessen.

SULF avstyrker däremot förslaget i första meningen i förslaget till ändring i högskoleförordningen 1 kap 17 § med samma motivering som under punkt A ovan.

C
Utredarens förslag: Uppdraget bör preciseras ytterligare, lämpligen genom ett särskilt regeringsbeslut, så att det tydliggör högskolans roll. 110 i innovationssystemet. Lärosätena bör tilldelas ansvaret för information till anställda och studenter om möjligheterna till kommersialisering av idéer och om entreprenörskap, för de första stegen i verifieringen av idéer och av affärsutvecklingen samt för finansiering till och med försåddsfas. Lärosätena bör därutöver ha möjlighet men ej skyldighet att medverka, tillsammans med andra aktörer, i fortsatta faser av verifiering, affärsutveckling och tillskott av sådd- och riskkapital. I dessa faser skall dock lärosätena inte bära huvudansvaret utan svara för kompletterande insatser, i regel utan att tillföra de potentiella affärsprojekten/bolagen ekonomiska resurser av nämnvärd omfattning.

SULF har inget att invända mot förslaget under denna punkt

D
Utredarens förslag: Lärosätena bör genom ett uttalande i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen stimuleras att delta i ledningen och samordningen av resp. regionala innovationssystem.

SULF avstyrker denna punkt, med samma motivering som under punkt A.

E
Utredarens förslag: För ovan angivna uppgifter bör lärosätena tillföras basresurser som tydliggörs som en anslagspost under myndighetens anslag. Denna bör beräknas motsvara i genomsnitt 2 procent av anslagsposten till forskning och utbildning på forskarnivå. Medlen för innovationskontoren inräknas i ovan beskrivna totalram, och den särskilda medelsanvisningen för detta ändamål föreslås upphöra. Större lärosäten – i princip de som anvisats medel för ett innovationskontor samt Göteborgs universitet – bör dock ges ett ansvar för stöd till innovationsverksamheten vid medelstora och mindre högskolor. Utöver den på ovan angivet sätt beräknade ramen för basresurser för innovationsstödsuppdraget bör därför 40 miljoner kronor fördelas till berörda lärosäten för finansiering av detta stöd för samverkan mellan lärosätena. Lärosätena bör även i övrigt uppmuntras till samarbete i det innovationsstödjande arbetet, t.ex. ifråga om kompetensutveckling och om organiseringen av patentrådgivningen. Detta kan med fördel ske genom ett propositionsuttalande. För denna typ av samverkan erfordras dock inga särskilda resurstillskott

Förbundet har inget att invända mot förslaget om det innebär att ytterligare resurser tillförs sektorn. Om det skall ske en omfördelning av resurser från andra områden avstyrker förbundet förslaget.

Förbundet har i sak inget att invända mot ett utökat samarbete mellan lärosäten. Däremot vill förbundet framhålla att förslaget mot bakgrund av det förslag regeringen har lagt i remissen Förstärkt skydd för arbetstagare med visstidsanställning etc (DS 2012:25 kan innebära att det är möjligt för två lärosäten att korsvis anställa en universitetslärare eller forskare på i stort sett obegränsad tidsbegränsad anställning.

Kombination av provanställning, vikariat och allmän visstidsanställning innebär utökade möjligheter till tidsbegränsade anställningar för två lärosäten inom ramen för ett innovationsstödjande arbete. Anställning kan ske först hos ett lärosäte för att därefter övergå till en annan anställning hos det andra lärosätet utan att arbetsuppgifterna behöver förändras eller arbetsplatsen flyttas. Genom en kombination av anställningsformer kan detta ske utan att anställningarna övergår till en tillsvidareanställning vilket är huvudregel enligt Lagen om anställningsskydd. Denna effekt är inte utredd av utredaren varför förbundet utgår från att konsekvenserna utreds närmare innan ett sådant förslag lägga fram.

F
Utredarens förslag: Utöver de medel som på sätt som angetts under punkt E ovan föreslagits tillföras direkt till lärosätenas riksstats anslag bör 2 procent av varje bidrag från vissa externa statliga forskningsfinansiärer (i första hand VR, FAS och Formas) få disponeras för samma ändamål av lärosätena, dock utan koppling till användning i de enskilda bidragsprojekten. Totalramen som lärosätena på detta sätt kommer att disponera kan överslagsvis beräknas till knappt 400 miljoner kronor per år, vilket dock alltså utgör ett bruttobelopp i förhållande till nuläget. Medlen för innovationskontoren uppgår till 73 miljoner kronor under år 2012. Jag uppskattar de resurser från Vinnova som kan ersättas av de föreslagna basresurserna till 65 miljoner kronor. Nettoförstärkningen till universitet och högskolor kan således beräknas till cirka 300 miljoner kronor. Hänsyn till mina förslag förutsätts tas vid beräkning av medel till forskningsråden och ev. andra berörda statliga myndigheter med ansvar för forskningsfinansiering.

Förbundet avstyrker förslaget. Förslaget innebär en styrning av bidrag utifrån andra principer än vetenskapliga överväganden och bör inte tas ur bidrag från externa statliga forskningsfinansiärer. Förslaget synes också strida mot de mål som uppsatts av regeringen i den forskningspolitiska propositionen.

G
Utredarens förslag: De enligt punkt F ovan beräknade resurserna skall användas för de uppdrag för vilka lärosätena getts ett formellt ansvar, beskrivet i författning, eventuella kompletterande beslut och regleringsbrev. Insatser därutöver förutsätts finansieras genom program- eller projektstöd från externa nationella/ regionala/lokala aktörer, donationer, mobilisering av statligt eller privat sådd- och riskkapital och utnyttjandet av ev. lönsamma s.k. exits. Föreskrifter härom förutsätts lämnas i regleringsbrev..

Förbundet avstyrker förslaget då detta innebär att resurser tas från forskning för andra ändamål. Detta synes också strida mot regeringens mål i den forskningspolitiska propositionen.

H
Utredarens förslag: För att markera betydelsen av det innovationsstödjande arbetet och av integrationen mellan de tre huvuduppgifterna bör beslut om organisation, resursanvändning och arbetsformer avseende stödet till innovationer fattas i högskolestyrelsen i samma mån som gäller för utbildningen och forskningen. Mot bakgrund av karaktären av förslagen ovan under punkterna B–G torde detta följa av 2 kap. 2 § första stycket högskoleförordningen. Om regeringen önskar understryka vikten av att ifrågavarande ärenden avgörs av högskolestyrelsen kan detta göras genom att tillföra förteckningen i nämnda författningsrum över frågor som skall avgöras av styrelsen en punkt härom. Jag har inte sett det som nödvändigt att lämna något förslag till formulering.

SULF har inga synpunkter under denna punkt.

I
Utredarens förslag: Utbildningens betydelse för innovationer och entreprenörskap bör lyftas fram, förstärkas och tydliggöras. Utbildningen bör således utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet såväl genom eget företagande som genom anställning. Detta bör framgå genom ett tillägg till de horisontella målen för utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som återfinns i 1 kap. 8, 9 och 9 a §§ högskolelagen. Mitt förslag redovisas i bilaga 3. Enligt 9 § skall utbildningen på avancerad nivå innebära en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. Något explicit tillägg erfordras därför inte till detta lagrum. Detsamma gäller enligt min bedömning ifråga om 9 a § som avser utbildningen på forskarnivå.

Det ovan föreslagna tillägget till 1 kap. 8 § andra stycket högskolelagen bör följas upp med ett enkelt tillägg i examensbeskrivningarna i bilaga 2 till högskoleförordningen, eftersom detta ytterligare säkerställer att existensen av sådana inslag i utbildningen kommer att utgöra en del av grunden för högskoleverkets utvärderingar av kvaliteten i utbildningarna. Förslag till ändring lämnas i bilaga 4..

Förbundet avstår från att yttra sig över denna punkt.

J
Utredarens förslag: Spetsutbildning, inriktad på entreprenörskap och nyttiggörande av forskning, av det slag, som för närvarande förekommer vid Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet i kraft av ett särskilt regeringsbeslut, bör etableras åtminstone också i Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå och Luleå. Etableringen kan med fördel ske i form av ett s.k. åtagande (eller egentligen åliggande) efter kvalitetsbedömning av de ansökningar som jag förutsätter kommer att ges in. Utbildningen bör erhålla en egen s.k. prislapp, som motsvarar befintlig prislapp för teknisk utbildning med det tillägg som svarar mot den särskilda medelsanvisningen för dessa utbildningar. Resurser anvisas i sin helhet inom takbeloppet för berörda lärosäten, vilket kan innebära att takbeloppet för vissa av dem behöver höjas. Genom realiserande av detta förslag (och i viss mån också det närmast följande) reduceras i stor utsträckning problemet med brist på managementkompetens för de nya kunskapsföretagen i holdingbolagens portföljer, samtidigt som de utbildade också i stor utsträckning tränas att iscensätta egna affärsidéer.

Förbundet avstår från att yttra sig över förslag i denna punkt.

K
Utredarens förslag: Det ovan föreslagna tillägget till 1 kap. 8 § andra stycket högskolelagen och den matchande förändringen av examensbeskrivningarna kan förutsättas leda till att alla studenter i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ges en grundläggande förmåga att bedriva sin yrkesverksamhet inom ramen för eget företag som ett alternativ till en traditionell anställning. Detta torde böra ske genom att kurser eller moment i utbildningen ger kunskaper och färdigheter av betydelse för ett eget företagande. Lärosätenas arbete med erforderliga förändringar av utbildnings- och kursplaner bör återredovisas till regeringen utifrån föreskrift i regleringsbrev.

Förbundet avstyrker förslaget. Innehållet i de enskilda utbildningarna är en fråga som inte skall regleras genom centrala bestämmelser annat än vad gäller specialförhållanden inom fåtal legitimationsyrkesutbildningar. Enligt förbundets uppfattning är innehållet i enskilda utbildningar en fråga av akademisk karaktär och skall hanteras därefter.

L
Utredarens förslag: Doktoranderna (och de unga postdoktorerna) är en grupp som inte sällan kan vara särskilt strategiskt betydelsefull som bas för rekrytering av entreprenörer vars uppgift är att utveckla forskningsbaserade idéer till lönsamma företag. Särskilt torde detta gälla inom områden såsom livsvetenskaperna med dess långa ledtider och forskningsnära verifieringar, områden som ofta kännetecknas av att också ”marknaden” har en hög FoU-nivå. Vikten av att också doktoranderna, inom ramen för sin forskarutbildning, ges stimulans och kunskaper för en entreprenöriellt inriktad yrkesverksamhet bör lyftas fram genom ett propositionsuttalande.

Förbundet avstyrker detta förslag. Även om förbundet kan ha en annan uppfattning än regeringen om hur regleringen skall se ut för att locka forskare med särskild spetskompetens till Sverige, delar förbundet uppfattningen att det behövs särskilda insatser för att utveckla den avancerade forskningen. Utredarens förslag i denna del går helt emot de av regeringen uttryckta ambitionerna.

M
Utredarens förslag: Tyngdpunkten i den innovationsstödjande verksamheten flyttas i viss utsträckning från ”forskare” till ”studenter”, inte i första hand genom att arbetstid och resurser flyttas men genom att förutsatta nya resurser i betydande utsträckning knyts till arbetet med studenterna och deras idéer. Lärosätena bör ta fullt ansvar också för insatserna för studenter. Externa aktörer med inriktning på studenterna, t.ex. Drivhusstiftelserna, kan därvid även i fortsättningen utgöra resurser, om lärosätet föredrar en sådan lösning, men i så fall på uppdrag av och med styrning av respektive lärosäte. För kvaliteten i poänggivande utbildning måste lärosätet alltid vara ansvarigt.

Förbundet avstyrker även detta och hänvisar till sitt svar under punkt L. Utöver detta är förbundet frågande till förslaget att nya resurser skall flyttas från forskare till studenter. Det är obegripligt med ett sådant förslag i relation till att verksamheten vid högskolor skall vara inriktade på att ge undervisning av högsta kvalité. Att dra bort resurser från forskare till studenter kan inte anses stämma överens med krav på högsta kvalité i verksamheten.

N
Utredarens förslag: Alla lärosäten bör ha tillgång till ett holdingbolag som instrument för sin innovationsstödjande verksamhet. Detta kan tillgodoses på flera sätt. En möjlighet är att regeringen låter bilda ett holdingbolag för vart och ett av de statliga lärosäten som f.n. inte getts förvaltningsansvar för något sådant bolag. Mot bakgrund av de förslag som anges nedan om möjligheter till återkommande ägartillskott till bolagen behöver aktiekapitalet i de nya bolagen vid bildandet inte vara högre än 50 000 kronor. En annan möjlighet är att stimulera till samarbete mellan lärosäten så till vida att alla lärosäten som saknar eget bolag kan få rätt att repliera på ett annat lärosätes holdingbolag. En tredje möjlighet är att de lärosäten som saknar holdingbolag erhåller ett permanent (eller tidsbegränsat med förlängningsmöjlighet) bemyndigande att bilda ett holdingbolag med ett aktiekapital om 50 000 kronor. Detta kapital förutsätts hämtas ur de basresurser som lärosätet erhåller eller genom ianspråktagande av erhållen donation för ändamålet.

Förbundet har inga synpunkter på detta förslag annat än att det inte får innebära att resurser tas från lärosätenas anslag och bidrag.

O
Utredarens förslag: Holdingbolagen bör hänföras till samma (under-) grupp av bolag med huvudsakligen näringspolitisk inriktning som Innovationsbron, RISE Holding AB och Almi och därmed definieras som bolag med övervägande samhällsuppdrag enligt Ägarutredningens definition. Regeringens riktlinjer jämte bolagens bolagsordningar bör anpassas härtill, med beaktande av den de facto-verksamhet som i dag är etablerad inom respektive holdingbolag och med en stärkt ägarroll för lärosätena.

Inga synpunkter.

P
Utredarens förslag: I regleringsbrev bör införas ett undantag från kapitalförsörjningsförordningen som möjliggör återkommande ägartillskott från lärosätena till sina holdingbolag. En del av de basresurser som föreslagits tillföras lärosätena årligen har förutsatts ha sådana användningsområden att det torde vara nödvändigt att den slutliga dispositionen av dem sker i bolagssfären. Detta förslag förutsätter såvitt jag förstår ett årligt (eller om möjligt ett icke tidsbegränsat) bemyndigande från riksdagen. Jag föreställer mig att bemyndigandet måste ha formen av ett årligt tak för varje enskild myndighet.

Inga särskilda synpunkter.

Q
Utredarens förslag: Regeringens direktiv till de statliga riskkapitalaktörerna bör ses över för att säkerställa att det inte föreligger eller riskerar att uppstå faser av de nya företagens utveckling som typiskt sett innebär ett relativt underskott av tillgång på kapital. Det statliga riskkapitalet måste komplettera det privata, vilket innebär att det måste komma in i tidigare faser, i vilka förlustriskerna är större.

Inga synpunkter.

R
Utredarens förslag: Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagen, så att idéer som kommer in till lärosätenas enheter för rådgivning och initial analys/bedömning får ett sekretesskydd. Vid översynen bör också uppmärksammas behovet av skydd för idéer som kommer in från forskare etc. vid ett annat lärosäte till följd av lärosätenas samverkan.

Förbundet anser att den reglering som nu finns i 1 kap 6 § högskolelagen kan ge ett tillräckligt skydd men har inget att invända om regeringen gör en översyn av sekretessbestämmelser om dessa är otydliga.

S
Utredarens förslag: Incitamentet för högskolans anställda att vara aktiva i arbetet med att ta till vara möjligheterna till innovationer bör förbättras. Framgångsrika insatser bör tillmätas betydelse vid urval mellan sökande till en anställning, vid befordran inom ramen för lärosätenas anställningsordningar, för löneutveckling och vid den interna fördelningen av resurser. Väsentligen är detta frågor för det enskilda lärosätet att fatta beslut om. Stimulans till ett införande och tydliggörande av sådana incitament bör ske genom ett propositionsuttalande. För egen del bör regeringen komplettera föreskrifterna i 4 kap. 3–4 §§ högskoleförordningen avseende bedömningsgrunderna vid anställning av professor och lektor, så att det framgår att skicklighet avseende nyttiggörande av forskningsresultat och annan samverkan utgör en av bedömningsgrunderna. Jag bedömer att en sådan åtgärd från regeringens sida är ägnad att utgöra en stimulans för lärosätenas ledningar att utveckla övriga delar av incitamentsstrukturen. Förslag till formulering av ändringen av högskoleförordningen lämnas i bilaga 4.

Statliga anställningar ska tilldelas efter förtjänst och skicklighet. Det finns inget som idag hindrar lärosätena att vid anställning av universitetslärare premiera de kvalifikationer man anser mest värdefulla för anställningen. Att reglera att värderingen alltid ska göras utifrån nyttiggörandeperspektivet vore att göra verksamheten en otjänst eftersom det bara är en av många kompetenser som högskolorna behöver. Det går dessutom direkt emot regeringens intentioner med den sk Autonomireformen (SOU 2010: XX). Slutligen går det emot samtliga principer i modern lönebildning att regeringen skulle föreskriva vilka meriter lärosätena ska värdera vid lönesättning.

T
Utredarens förslag
: Uppföljningen av lärosätenas (och den anknutna bolagsstrukturens) arbete med innovationsstödshanteringen bör ske genom avrapportering i årsredovisningen av ett antal flödestal och andra uppgifter vilka belyser verksamhetens volym och inriktning men som inte tillmäts betydelse av egentligt resultat. Vilka uppgifter som skall rapporteras bör anges i regleringsbrev. Jag föreslår att följande flödestal etc. används:
Antalet idéer som influtit för prövning/rådgivning från forskare resp. studenter
Antal idéer som lagts till grund för särskild verifiering
Antal idéer som beretts plats i inkubator
Egen investering i nya eller befintliga portföljbolag
Attraherat externt kapital till portföljbolagen
Ekonomisk omsättning i portföljbolagen
Värdet av ägarandelar i portföljbolagen
Antal utfärdade licenser
Överlåtelser (exits) av ägarandelar i portföljbolagen
Ekonomiskt resultat av genomförda överlåtelser

Uppgifterna, som alltså genomgående avser aktiviteter/händelser under det år som årsredovisningen gäller, förutsätts lämnas uppdelade på lärosätet/myndigheten och holdingbolaget (inkl. hel- eller majoritetsägda dotterbolag). Jag föreslår att, efter beslut om ovan angivna flödestal etc., den redovisning av indikatorer för den innovationsstödjande verksamheten inom holdingbolag eller dess dotterföretag, som regeringen beslutat om den 23 februari 2012, inte längre skall gälla. Ovan angivna uppgifter avser den innovationsstödjande verksamheten i trängre mening. Jag förutsätter att härutöver också andra uppgifter inhämtas avseende stödet till innovationer, till exempel volymen av samverkansforskning respektive uppdragsforskning liksom antalet helårsstuderande och helårsprestationer i spets- och breddutbildning avseende innovationer och entreprenörskap.

Inga synpunkter

U
Utredarens förslag: En utvärdering av lärosätenas innovationsstödshantering bör ske vart fjärde år med tidpunkten för utvärderingen anpassad till tidpunkten för den forsknings- och innovationspolitiska propositionen, första gången således lämpligen vid årsskiftet 2015/2016. Verksamhetens omfattning gör det möjligt att till acceptabla kostnader genomföra utvärderingen med hjälp av en strukturerad uppgiftsinsamling, en självvärdering, och platsbesök av en expertgrupp (en peer review, således) med i första hand nordisk sammansättning. Jag förutsätter att regeringen härutöver företar utvärderingar av det samlade nationella innovationssystemet..

Inga synpunkter

V
Utredarens förslag: Regeringen bör uppdra åt lärosätena att utarbeta strategier och förfaranden för förvaltning av immateriella rättigheter i enlighet med den uppförandekod som ingår i den av EU-kommissionen år 2008 utfärdade rekommendationen. Mot bakgrund av mina iakttagelser bör särskild uppmärksamhet i detta arbete riktas mot kontraktshanteringen. Arbetet bör bedrivas i samverkan mellan lärosätena. Det bör samordnas av SUHF och stödjas av Vinnova. Uppdraget bör bedrivas i sådan takt att det kan återrapporteras till regeringen, i genomfört skick, i samband med årsredovisningen för år 2013.

Förbundet avstyrker med bestämdhet detta förslag. Detta är ett försök att ändra den rättspraxis som finns i form av det s.k. lärarundantaget inom upphovsrätten. Vad gäller lärarundantaget finns den utförligt beskriven i olika officiella handlingar sedan slutet av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att lärarundantaget finns beskrivet i flera statliga utredningar, alltifrån förslaget till 1877 års lag om äganderätt till skrift, till nyligen framlagda utredningarna Nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95 sid 239-240) och Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24 sid 164). Den finns också beskriven i flera läroböcker och artiklar i olika juridiska tidskrifter. Det är således en väl beskriven och etablerad rätt. Att notera är också att samtliga utredare avstår från att föreslå inskränkningar i lärarundantaget.

Förslaget i utredningen innebär att det så kallade lärarundantaget försvinner. I de utredningar som redovisas i stycket ovan har samtliga kommit fram till att det finns skäl till att inte föreslå förändringar i denna rättspraxis. Utredaren föreslår nu att lärarundantaget i praktiken tas bort, detta utan att redovisa konsekvenser eller göra någon analys av vad detta kan innebära för forskares önskan att offentliggöra sina resultat. Om en forskare eller lärare vet om han eller hon använder sina ännu inte publicerade forskningsresultat i undervisning så innebär utredarens förslag att högskolan övertar alla rättigheter. Hur påverkar detta lärarens önskan att använda denna kunskap i undervisningen? Hur förhåller sig detta till upphovsrättsligt skyddat material i form av läromedel? Leder detta till högre kvalitet på undervisningen? Ingen analys av konsekvenser av detta förslag finns.

Förbundet finner det samtidigt ytterst märkligt att utredaren föreslår att SUHF skall samordna detta. En arbetsgrupp inom SUHF har tagit fram ett underlag som innebär att lärosätena tar över nyttjanderätten till upphovsrättsligt skyddat material. Att mot den bakgrund föreslå att SUHF, som partsföreträdare, skall samordna detta arbete är stötande.

Vidare anser förbundet det ytterst märkligt att denna uppgift skulle ges till en icke-statlig organisation som SUHF. Upprätthållande av de krav och rekommendationer som ges av EU bör lämpligen göras av en statlig myndighet och inte en partsföreträdare.

W
Utredarens förslag: Kunskapsnivån avseende immateriella rättigheter och deras ändamålsenliga hantering, sedd mot bakgrund också av lärosätenas strategier för utbildningen och forskningen, bör höjas. Till den del utbildningsinsatserna avser akademiska ledningsfunktionärer och specialister kan de med fördel organiseras av SUHF. PRV, Vinnova och SNITTS bör kunna medverka och tillhandahålla expertkompetens.

Förbundet avstyrker med bestämdhet förslaget. Motiveringen är samma som under punkten V. Det är direkt olämpligt att en partsföreträdare får i uppdrag av staten att genomföra en utbildning i frågor där det föreligger dramatiskt skilda uppfattningar om det rättsliga innehållet.

Övrigt
Enligt 3 kap 7 § högskolelagen har en lärare rätt att inom vissa ramar inneha en bisyssla. Utredaren föreslår att lärosätena inte enbart skall ha kontroll och tillgång till forskningsresultat utan även till bakgrundskunskap. Se punkt A ovan. Detta innebär att lärares rätt till bisyssla kraftigt inskränks eller i värsta fall helt omöjliggörs. Enligt förbundets uppfattning är möjligheten till bisyssla en väsentlig del av möjligheten för lärare att fritt kunna använda sin kunskap och föra ut den till vidare kretsar. Idag är det väsentligen genom lärares bisysslor som samverkan i form av popularisering av vetenskap sker. En begränsning eller borttagande av möjligheten till bisyssla för lärare och istället ge lärosätena den rätt kan skapa oförutsedda problem angående tillgänglighet m.m. Innan ett sådant förslag genomförs är det förbundets definitiva uppfattning att en konsekvensanalys av förslaget måste ske. Något sådant har utredaren inte gjort.

Sammanfattning
Förbundet anser att utredningens förslag inte skall genomföras. De konkreta förslagen om överförande av resurser från forskning till annan verksamhet är inte, enligt förbundet acceptabelt, och kan ej heller anses på något sätt gagna en akademisk verksamhet.

Vidare anser förbundet att frågan om lärares upphovsrätt måste utredas innan förslag som innebär att den kraftigt begränsas kan införas. De förslag som utredaren kommer med ger sådan stora och oöverskådliga konsekvenser för såväl verksamhet som utbildning i övrigt som ej har analyserats på något kvalitativt sätt.

Även om studenter och doktorander är viktiga även ur forskningssynpunkt är det inte försvarbart att ta resurser från kvalificerad forskning och föra över till dessa grupper.

Stockholm som ovan

Carl Falck
Förbundsjurist

 

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.