Fredag 21 juni är kansliet stängt / Friday June 21 the office is closed

Sök efter:

Remissvar: Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet

SULF ställer sig positivt till tydligare karriärvägar för lärare i skolväsendet och välkomnar särskilt en reform som har potential att leda till en starkare koppling mellan forskning och skolans verksamhet. Detta kräver dock att de forskarutbildade lärarna har en tydlig koppling till akademin och att de får tid för att vara vetenskapligt aktiva

Remissvar

 

Ert dnr U2012/4904/S

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2012-09-24, givits möjlighet att svara på ovanstående betänkande.

Sammanfattande synpunkter

SULF ställer sig positivt till tydligare karriärvägar för lärare i skolväsendet. Det är särskilt välkommet med en reform som har potential att leda till en starkare koppling mellan forskning och skolans verksamhet. För att så ska ske krävs dock att de forskarutbildade lärarna har en tydlig koppling till akademin och att de får tid för att vara vetenskapligt aktiva. Det sker företrädesvis genom inrättandet av så kallade kombinationstjänster där en del av anställningen ligger på ett lärosäte och en del ligger i skolan.

SULF menar vidare att en lektor bör ha doktorsexamen och att forskningsområdet bör kunna vara bredare, inte minst för att tillgodose behovet av lektorer i låg- och mellanstadiet.

SULF begränsar sitt yttrande till att gälla de delar som har en tydlig koppling till akademin.

Kvalifikationer och uppgifter för lektorer i skolan

SULF ställer sig bakom tanken på fler lektorer i skolan och tror att det kan bidra till att eleverna får en utbildning som vilar starkare på en vetenskaplig grund. Det i sin tur bidrar till att de får med sig bättre kunskaper, både i ämne och när det gäller generisk kompetens, som kommer till nytta både i livet i stort och när de ska gå vidare till högre utbildning.

När det gäller de kvalifikationer som bör krävas menar SULF att en lektor bör ha minst doktorsexamen i kombination med visad pedagogisk skicklighet. Skälet till det är främst att det är den nivå som krävs för att lektorn ska kunna delta fullt ut i vetenskapliga sammanhang och t ex söka medel för fortsatt forskning. Vi tycker däremot att det blir problematiskt att tidsätta den pedagogiska skickligheten till just fyra år och menar att det istället borde räcka med att läraren bedöms ha visat pedagogisk skicklighet. Risken är annars att ribban sätts så högt att vi får ett alltför begränsat antal lektorer.

SULF kan inte se någon anledning till varför den behörighetsgivande examen ska begränsas till antingen ämnesdidaktik, ett ämne som kan hänföras till ett undervisningsämne eller specialpedagogik. Vi menar att det på ett onödigt sätt snävar in uppgifterna för de blivande lektorerna.

Skolan har ett brett utbildningsuppdrag och därför menar SULF att exempelvis en examen på forskarnivå inom t ex områdena pedagogik, allmän didaktik eller pedagogiskt arbete mycket väl kan kvalificera för en anställning som lektor i skolväsendet. Många av de doktorander som just nu genomgår forskarutbildning inom skolans område har avhandlingsämnen inom bredare områden än vad promemorian föreskriver och det vore underligt om de inte skulle kunna få anställning som lektor i skolan. Forskningsområdet bör kunna vara bredare, inte minst för att tillgodose behovet av lektorer i låg- och mellanstadiet.

SULF ställer sig kritiskt till de konsekvenser som förslaget om ändringar i skollagen får för forskarutbildade förskollärare, som i praktiken inte kommer att kunna söka några anställningar som lektor. Vi menar att all utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund och att behovet för förskolan av en forskningsanknuten verksamhet är lika stort som för utbildning riktad till äldre elever.

Lektorers arbetsuppgifter och uppdrag

För att lektorer ska kunna bidra till en verklig forskningsanknytning av utbildningen är det viktigt att de på ett naturligt sätt kan behålla kopplingen till akademin. De får annars svårt att bidra med den senaste forskningen inom för skolan viktiga områden. Det är viktigt att lektorerna är aktiva i undervisningen och att de får tid att sprida forskning i kollegiet, men det är minst lika viktigt att lektorerna själva är vetenskapligt aktiva.

För att en livaktig praktiknära forskning ska kunna ske krävs samverkan med kollegor i den högre utbildningen. Därför förordar SULF ett system med kombinationstjänster, där en del av tjänsten ligger inom skolväsendet och en del inom ett lärosäte, förutsatt att det inte medför några nackdelar för den enskilda läraren som t ex lägre pension. En konstruktion med kombinationstjänster skulle också garantera forskningens kvalitet och den akademiska friheten för skolans lektorer.

En särskild kompletterande pedagogisk utbildning

SULF stödjer förslaget om en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer som har disputerat utbildning inom ett för skolan relevant forskningsområde. De har redan en mycket lång och det vore orimligt att kräva att de också ska ha en hel lärarutbildning.

SULF har noterat att frågan om statlig finansiering har övervägts och att det förslaget ska beredas ytterligare inom regeringskansliet. SULF ser positivt på detta och tror att det skulle kunna bidra till att fler personer med examen på forskarnivå skulle se det som attraktivt att komplettera sin examen med en ämneslärarexamen.

För Sveriges universitetslärarförbund

Git Claesson Pipping                      Karin Åmossa
Förbundsdirektör                            Chefsutredare

Fler nyheter