Remissvar: Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2014-12-18, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående rapport.

Rapportens övergripande förslag
Den kommande utvärderingen av forskarutbildningen är en del av det nya kvalitetssäkringssystem som universitetskansler Harriet Wallberg har föreslagit. Den ska inte ses som åtskild från detta och kommer i viss mån att fungera som en testpilot för det kommande kvalitetssäkringssystemet för grundutbildningen. Alla utbildningar som leder till doktorsexamen kommer att ingå i utvärderingarna. Modellen utgår från att utvärderingarna görs av en extern bedömargrupp (peer review), bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter.
Utvärderingsmetoden fokuserar på hur lärosätet säkerställer att doktoranden når examensmålen och kommer inte att utvärdera själva avhandlingen. Den anses redan vara utvärderad i och med disputationsförfarandet.

De tre huvudkomponenterna i utvärderingen kommer att vara
1) självvärderingar, 2) allmänna och individuella studieplaner samt 3) intervjuer med doktorander och handledare.

Omdömen ges i två grader och ska avgöra om utbildningen är av hög kvalitet. Forskningen kommer inte att utvärderas eftersom det görs på annat sätt.

Utvärderingen ska inte ligga till grund för en förändrad resurstilldelning.
De utbildningar som blivit ifrågasatta ska inom ett år åtgärda bristerna. Om så inte sker kan de förlora examenstillståndet.

SULF:s synpunkter på förslagen
Sammanfattningsvis anser SULF att förslaget i stora drag är bra och genomtänkt, men att det finns en del metodproblem som behöver diskuteras vidare. Vi är därför positiva till att det görs en pilotomgång och att dialogen med de olika referensgrupperna fortsätter.

Det viktigaste ur SULF:s synvinkel är att utvärderingarna gagnar doktoranderna genom att säkerställa att de får en forskarutbildning av högsta kvalitet. Det finns förutsättningar för att förslaget ska kunna bidra till detta i och med att fokus är på doktorandernas måluppfyllelse, forskarutbildningsmiljön och det interna kvalitetsarbetet.

En viktig utgångspunkt som universitetskanslern ofta betonar, men som inte finns med i rapporten, är att kvalitetssäkringssystemet ligger i linje med de europeiska riktlinjerna som de är formulerade i European Standards and Guidelines for Quality Assurance (ESG). Enligt ESG ska grunden för kvalitetssäkringsarbetet ligga hos lärosätet och den externa utvärderingen ska ta den i beaktande. Så är också fallet i ovanstående rapport.

SULF bedömer det därför som att förslaget till kvalitetssäkring av forskarutbildningen ligger i linje med ESG och att det, förutsatt att det också gäller det kommande systemet för utvärdering av grundutbildningen, i förlängningen kan leda till att Sverige återigen kan bli medlem i European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA).

En annan aspekt är hur samarbete mellan olika institutioner och lärosäten värderas. Den tas dock inte upp i rapporten. SULF anser att universitetskanslersämbetet genom att alltför snävt fokusera på ämnet inte beaktar att det finns tvärvetenskapliga forskarutbildningsmiljöer och även miljöer som spänner över mer än ett lärosäte. Detsamma gäller industri- eller kommundoktorander. Tvärvetenskaplighet och samarbete mellan miljöer framhålls ofta som positivt. Sådana aspekter riskerar dock att förbises om utvärderingen i alltför hög utsträckning blir ”enögd” och begränsad till det enskilda lärosätet. Det är framför allt viktigt för små lärosäten som är stora på yrkesutbildningar och som också av det skälet är betjänta av att det finns forskningsmiljöer på högskolan, men i samverkan med de stora universiteten.

SULF anser att det är bra att utvärderingen blir en del av det kommande större kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. För att riktigt bra kunna bedöma föreliggande förslag hade vi gärna sett att vi hade fått ta del av det kommande systemet för grundutbildningen, som lämnats till regeringen. Det hade gjort det möjligt att se utvärderingen av forskarutbildningen som en del av en större helhet.

I det tidigare kvalitetsutvärderingssystemet för grundutbildningen var ett av problemen att många utbildningar inte utvärderades. SULF tycker därför att det är bra att all forskarutbildning ska utvärderas. Det är också görligt eftersom volymen inte är lika stor som när det gäller grundutbildningen.

Underlagen i form av självvärderingar, studieplaner och intervjuer är väl valda. Det hade dock varit eftersträvansvärt om UKÄ tydligare hade kunnat inkludera alumners synpunkter. Men det finns tydliga metodproblem med att rikta enkäter direkt till alumner och en stor risk att bortfallet gör materialet oanvändbart. Därför anser SULF att UKÄ borde kunna ställa en tydligare fråga till lärosätena om hur de arbetar med att hålla kontakten med och tillvarata alumners erfarenheter och åsikter i sitt kvalitetssäkringsarbete.

Metoden skulle behöva utvecklas när det gäller hur informationen från de olika delarna i utvärderingen ska tolkas. Väger alla delar lika? Vad är det som krävs för att en utbildning ska få bristande eller hög kvalitet. Även om det är svårt att formulera så skulle vi vilja se en tydligare definition av vad kvalitet i forskarutbildningen är.

Kommer utvärderingarna att genomföras på svenska eller på engelska? Med tanke på att 40 procent av doktorandnybörjarna kommer utifrån är det en relevant fråga att ställa.

Detsamma gäller kommunikationen av resultaten. Här finns det också stora skillnader mellan olika miljöer och discipliner.

SULF vill också uttrycka en oro för hur de doktorander som deltar i intervjuer ska skyddas så att de vågar lämna ärliga svar. Doktorander befinner sig i en beroendeställning till sina lärosäten och sina handledare. Det kan därför finnas en risk att de känner sig tvingade att framställa utbildningen och forskarutbildningsmiljön som mer positiv än den verkligen är. SULF skulle därför vilja se att UKÄ utvecklar metoden till att reflektera över hur doktoranders anonymitet ska kunna garanteras.

SULF tycker det är positivt att omdömen bara ges i två grader eftersom gränsdragningar mellan omdömen har visat sig vara problematiska.

Ökade basanslag skulle vara den viktigaste kvalitetssäkringen
Det är mycket bra att utvärderingarna inte ska ligga till grund för resurstilldelningen. Basanslagen till forskning har haft en minskande andel från över 60 procent vid mitten av 1980-talet till runt 45 procent under 2000-talet. Det innebär att merparten av lärosätenas forskningsresurser har prövats i hård konkurrens av forskningsråd och andra finansiärer. SULF avråder därför bestämt från att anvisa basresurser till
lärosätena baserat på kvalitetsindikatorer och ser positivt på att kvalitetssäkringssystemet bryter mot den utvecklingen. Vi hoppas också att det kommer att gälla det kommande systemet för utvärdering av grundutbildningen.

Avslutningsvis vill SULF fästa uppmärksamheten på att många forskare och universitetslärare arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka. Det gäller särskilt professorer som är de oftast handleder doktorander. En professor arbetar enligt UKÄ:s studie ”Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid” (Effektivitetsanalys 2014:1) mer än 50 timmar per vecka, en lektor mer än 45. Under de förhållandena blir det mycket viktigt att de resurser som krävs i kvalitetsutvärderingen inte bidrar till
dubbelarbete. Den viktigaste kvalitetsreformen för forskarutbildningen skulle vara att öka andelen direkta anslag till forskning så att mindre tid gick åt till att söka externa medel. De resurserna skulle istället kunna användas till att förbättra kvaliteten i forskning och utbildning. Som fördelningen av resurser ser ut idag riskerar kvalitetsutvärderingsprocessen att bli ytterligare en pålaga som ökar arbetsbelastningen för en redan överlastad yrkeskår.

För Sveriges universitetslärarförbund
Mats Ericson, förbundsordförande

Karin Åmossa, chefsutredare