Remissvar: Stärkt skydd av sjukpenninggrundande inkomst för studerande

REMISSVAR

Stärkt skydd av sjukpenninggrundande inkomst för studerande

Ert dnr S2017/04463/SF

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, har via Saco erbjudits att lämna remissvar på ovanstående förslag. Mot bakgrund av att de föreslagna ändringarna påverkar våra medlemmar (lärare, forskare och doktorander) i stor utsträckning har vi valt att svara såväl direkt till Socialdepartementet som till Saco.

Bakgrund

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har, mot bakgrund av vad som aviserades i budgetpropositionen för 2017, lagt fram ett förslag till förstärkt SGI-skydd för studerande.

Sammanfattning och övergripande synpunkter

• SULF tillstyrker förslaget om utökat SGI-skydd för studerande som inte uppbär statligt studiestöd
• SULF anser dock att man även bör förstärka SGI-skyddet för personer som bedriver vidareutbildning inom det egna yrkesområdet och som inte är tjänstlediga från en anställning

SULF välkomnar att regeringen föreslår en ändring av lagstiftningen för att förstärka SGI-skyddet för de som studerar utan statligt studiestöd. Förbundet anser dock att man också bör utvidga SGI-skyddet i de fall man bedriver vidareutbildning inom yrkesområdet vilket ofta sker utan att man bedriver en studiemedelsberättigad utbildning.

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår följande (s. 9):

SGI-skydd ska även gälla under tid då den försäkrade utan att uppbära studiestöd, bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen (1999:1395) under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.

SULF tillstyrker förslaget. Förbundet anser att det är bra att man på detta sätt inte missgynnar den som studerar vidare utan att kunna få statligt studiestöd. SULF anser dock att man också bör ändra bestämmelsen om SGI-skydd för vidareutbildning inom eget yrkesområde på så sätt att den tidsgräns som idag finns på ett år, för den som inte är tjänstledig, tas bort.

Motivering

En situation som har varit problematisk är om en doktorand inte blir färdig innan anställningen upphör och väljer att fullfölja forskarutbildningen. En sådan person kan, trots att forskarutbildningen i sig är en studiemedelsberättigad utbildning, inte få statligt studiestöd eftersom sådant studiestöd inte får ges efter att man haft anställning som doktorand eller utbildningsbidrag för doktorander. Vi tolkar förslaget på så sätt att SGI-skydd nu kommer att gälla i denna situation eftersom forskarutbildningen är studiemedelsberättigad. Detta är positivt. Dessa personer kan förvisso enligt praxis även idag få SGI-skydd under upp till ett år enligt bestämmelserna om vidareutbildning inom yrkesområdet (se nedan), men det kräver en bedömning från fall till fall vilket skapat osäkerhet hos medlemmarna och också merarbete hos Försäkringskassan.

För medlemmar som inte bedriver en studiemedelsberättigad utbildning och gör detta utan att vara anställda innebär förslaget ingen förbättrad situation. Här kan i vissa fall SGI-skydd gälla om den utbildning (motsvarande) man genomgår kan betraktas som vidareutbildning inom det egna yrkesområdet enligt 2 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst. Ett typexempel här är ett postdoktorsstipendium som normalt klassas som vidareutbildning. Problemet är dock att SGI-skydd då gäller i högst ett år utom i de fall man är tjänstledig från en anställning, något som är ytterst ovanligt. En postdoktorperiod är normalt minst två år.

SULF anser att tidsgränsen för SGI-skydd vid vidareutbildning inom yrkesområdet slopas. Det är förlegat att koppla tidsgränsen till en tjänstledighet. Man inte ska behöva avstå från denna meritering efter doktorsexamen på grund av problem med sin SGI.

Frågan om SGI-skydd under och efter en postdoktoral period lyftes fram redan i SGI-utredningen som presenterades 2003 (SOU 2003:50). Sedan dess har dock inga förslag till förändringar lagts fram. Mot bakgrund av att kvinnor fortfarande tar ut en större del av föräldraledigheten och att detta karriärsteg ofta sammanfaller med den tid man är föräldraledig skulle en förändring av regelverket också vara i linje med regeringens ambition att öka andelen kvinnliga professorer och göra en karriär inom högskolan mer attraktiv för både kvinnor och män.

Regeringen har nyligen också beslutat om ändringar i högskoleförordningen (1993:100) i syfte att ge doktorander med stipendier tryggare villkor. Här lyfts särskilt vikten av bra villkor tidigt i en forskarkarriär fram. Att förstärka SGI-skyddet för dem som går vidare i karriären efter doktorsexamen ligger i linje med detta.

Med detta sagt vill vi dock med kraft framföra att vi i första hand anser att stipendier till doktorander och forskare i Sverige ska ersättas av anställningar. Det finns ingen anledning att det arbete som dessa grupper utför inte ska inom ramen för en anställning med de rättigheter och skyldigheter som följer av detta. Samtidigt kommer stipendier att finnas kvar ännu en tid och en del sådana ges utomlands vilket är svårare för oss i Sverige att påverka. Ett utsträckt SGI-skydd är därför en stor förbättring mot dagens situation.

Git Claesson Pipping                                                        Robert Andersson
Förbundsdirektör                                                              Förhandlingschef