Ett tekniskt missöde mellan SULF och Folksam har resulterat i att ett antal medlemmar har felaktigt fått information om att medlemskapet i SULF är avslutat och därmed har försäkringarna upphört. Det är endast de som själva begärt utträde ur SULF där detta gäller. Läs mer här.

Sök efter:

Remissvar: Svart på vitt - om jämställdhet i akademin

Remissvar

REMISSVAR

 

Svart på vitt – om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1)
DNR U2010/527/UH

Utbildnings- och kulturdepartementet har genom remiss daterad 2011-02-04 givit bland annat Sveriges universitetslärarförbund (SULF) möjlighet att yttra sig över rubricerade betänkande.

Sammanfattning av SULF:s synpunkter
SULF välkomnar denna grundliga utredning och menar att de flesta förslag bör genomföras. Dock avstyrker vi förslagen om jämställdhetsbonus och om särskilt öronmärkta forskningsmedel. Det senare bör ersattas av mer omfattande fasta forskningsresurser till lärosätena. Vi tillstyrker i stort sett alla övriga förslag, inte minst förslagen om tydligare karriärvägar med fler tillsvidareanställningar, förslaget om särskilda medel för strukturförändrande projekt, och förslaget om översyn av examensbeskrivningarna så länge det är frågan om att formulera kunskapsmål och inte målsättningar för studentens förhållningssätt.

I det fortsatta kommenteras varje förslag för sig under samma övergripande rubriker som i betänkandet. Varje strecksats i betänkandets förslagsrutor kommenteras för sig.

Synpunkter på delegationens bedömningar och förslag
10.2.1 De kvantitativa rekryteringsmålen viktiga – men uppföljningen måste förbättras
Delegationens förslag:

Kvantitativa mått och mål har under senare år utgjort en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. De bör så vara även framöver.

Eftersom delegationens undersökning tyder på att de kvantitativa målen faktiskt bidrar till utvecklingen mot ökad jämställdhet tillstyrker förbundet förslaget. Det tycks som om kraven lett till ökad satsning på stöd till kvinnors meritering. Samtidigt vill vi varna för dels att kvantitet inte får förväxlas med kvalitet, dels att regeringens krav på återrapportering gällande olika mål inte får bli så omfattande att alltför mycket administration krävs. Kanske bör man minska återrapporteringskraven i andra sammanhang.

Delegationens förslag:
Uppföljningen av rekryteringsmålen avseende professorer måste förbättras. Regeringen bör på lämpligt vis redovisa lärosätenas måluppfyllelse samt planmässigt ta upp frågan om jämställdhet i myndighetsdialogen med lärosätena.

Regeringens redovisning bygger rimligen på den ovan påtalade återredovisningen, vilken alltså inte bör göras för betungande. Samtidigt tycks myndighetsdialogen vara ett lämpligt forum för den kvalitativa diskussionen, varför förslaget tillstyrks av förbundet.

10.2.2. Jämställdhetsbonus till jämställda lärosäten
Delegationens förslag:
En jämställdhetsbonus bör införas. Bonus bör utgå till lärosäten där jämställdheten, både kvantitativt och kvalitativt sett, efter systematisk utvärdering bedöms vara påtagligt god respektive ha påtagligt förbättrats.

Jämställdheten är viktig, så varje förslag att stärka den måste övervägas noga. Emellertid ställer vi oss tveksamma till att en jämställdhetsbonus av skisserat slag skulle vara verksam. Skälen är flera. Dels är den föreslagna summan trots allt inte särskilt hög, dels kan det  locka till att man mäter jämställdheten kvantitativt i stället för kvalitativt. Dessutom menar vi generellt att kvalitet ska belönas genom gott rykte och stor student- och i detta fall även lärartillströmning. SULF menar att den föreslagna summan snarare borde användas till insatser av samma slag som IDAS-projektet vilket tycks ha givit mycket stor utdelning trots relativt blygsamma kostnader.

10.2.3 Jämställdhet bör vara en del av det nya kvalitetsutvärderingssystemet
Delegationens förslag:
Jämställdhetsaspekter bör beaktas inom ramen för det nya kvalitetsutvärderingssystemet.

SULF:s utgångspunkt är att resursfördelning baserad på kvalitetsutvärdering är olämplig. Utbildningar med bristande kvalitet bör inte få ges, och utbildningar med hög kvalitet borde belönas genom att de blir kända för sin kvalitet och därmed drar åt sig fler studenter. Samtidigt delar vi delegationens uppfattning att jämställdhet är en kvalitetsfråga, och att seriösa kvalitetsutvärderingar måste ta in den aspekten varför vi tillstyrker förslaget. Dock menar vi att denna bedömning måste ske utifrån studenternas kunskaper, och inte utifrån förhållningssätt (se nedan).

10.2.4 Se över examensbeskrivningarna
Delegationens förslag:
Regeringen bör se över examensbeskrivningarna i högskoleförordningen ur ett jämställdhetsperspektiv.

SULF har tidigare påtalat att det är tveksamt att efter en akademisk utbildning som syftar till kritiskt tänkande bedöma studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt (se till exempel förbundets svar på departementspromemorian 2006:03:22 Förslag till författningsförändringar med anledning av en ny utbildnings- och examensstruktur). Vi har också framhållit att de stora skillnaderna i examensbeskrivningarna på ett olämpligt sätt detaljstyr vissa men inte andra utbildningar (se till exempel förbundets remissvar på En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109), Dock tycks det förbundet självklart att genusperspektiv och jämställdhetskunskap är integrerade inslag i många utbildningar, men det torde lämpligen anges som kunskapsmål och inte som önskvärt förhållningssätt. Då blir de också en naturlig del av det som värderas i Högskoleverkets kommande kvalitetsutvärderingar. Med denna reservation tillstyrker förbundet förslaget.

10.2.5 Ställ höga, enhetliga krav på forskningsfinansiärerna att beakta jämställdhet samt
10.2.6 Se över processerna för fördelning av medel för satsningarna på excellens och starka forskningsmiljöer
Delegationens förslag:
Regeringen bör se över forskningsrådens och Vinnovas instruktioner och tydliggöra kraven på myndigheterna att i verksamheten beakta jämställdhet. Myndigheternas uppföljning på jämställdhetsområdet bör vidare generellt förbättras. Forskningsråden och Vinnova bör få ett särskilt uppdrag att ur ett jämställdhetsperspektiv se över processen för fördelning av medel för excellenssatsningar och motsvarande.

Förbundet tillstyrker förslaget. Som framgår av delegationens rapport Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer respektive VR-rapporten Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet – en forskningsöversikt innebär en medvetenhet om problematiken att problemet i sig nästan upphör. Att kontinuerligt ifrågasätta de värderingar som styr fördelningsprocessen tycks därför naturligt.

10.2.7 DO bör granska lärosätenas jämställdhetsarbete
Delegationens förslag:
Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör få i uppdrag att, i samråd med Högskoleverket, granska universitetens och högskolornas samlade jämställdhetsarbete utifrån diskrimineringslagen.

Förbundet tillstyrker förslaget.

10.3 Högskoleverket – ett vässat förslag för stärkt jämställdhet
Delegationens förslag:
1. Högskoleverkets uppdrag på jämställdhetsområdet bör konkretiseras och utvecklas. Verket bör följa upp, utvärdera och långsiktigt främja och stimulera arbetet för ökad och stärkt jämställdhet i akademin. Mera specifika uppgifter bör bland annat vara att
– systematiskt utvärdera jämställdheten på de enskilda lärosätena samt lämna förslag till regeringen om utbetalande av jämställdhetsbonus (jfr avsnitt 10.2.2), – ge information, råd och stöd till de lärosäten som efterfrågar det på områden som har särskild betydelse för jämställdheten,
– främja samverkan mellan institutioner och lärosäten i arbetet för jämställdhet,
– följa forskningen och det praktiska arbete som bedrivs på högskolor och universitet som har betydelse för jämställdheten,
Samt
– årligen rapportera till regeringen om utvecklingen vad avser jämställdhet i högskolan samt lämna förslag till eventuella åtgärder.
SULF tillstyrker, som framgår ovan, inte förslaget om jämställdhetsbonus, varför vi heller inte tillstyrker den första strecksatsen som handlar om Högskoleverkets handläggning av denna. Däremot tillstyrker förbundet förslagen om att Högskoleverket ges i uppdrag att främja samverkan i jämställdhetsfrågor, att följa relevant forskning och det praktiska jämställdhetsarbetet samt att rapportera och ge förslag till regeringen.

10.3.2 Resurser till FAS för att stimulera praktiknära forskning och strukturförändring på lärosätesnivå
Delegationens förslag:
2. Forskningsrådet för arbetsliv och socialt arbete (FAS) bör uppdras att i samråd med Vinnova och Högskoleverket efter ansökan
– fördela medel till behovsmotiverad och praktiknära forskning på vissa för jämställdheten i akademin betydelsefulla områden, samt
– fördela medel till lärosäten som under längre tid avser bedriva strukturförändrande arbete omfattande lärosätet i dess helhet som syftar till ökad jämställdhet.

SULF avstyrker som regel att regeringen beslutar om enskilda forskningssatsningar. Vi kritiserade starkt att regeringen i prop. 2008-09:50 Ett lyft för forskning och innovation i detalj reglerade vilka forskningsområden inom till exempel medicin som skulle ges särskilda insatser.

I allmänhet behöver lärosätena dock uppmuntras att använda forskning som grund för verksamhetsutveckling i större utsträckning än idag. Lärosätena är nämligen inte i särskilt hög grad är benägna att använda den egna forskningen som grund för beslutsfattande. Betoningen av utbildningskvalitet har inte nämnvärt lett till att forskning om undervisning premierats eller framför allt inte använts för kvalitetsutveckling i utbildningen, och behovet av bättre ledningsfunktioner har inte lett till att ledarskapsforskning använts som grund för ledarskapsutbildningar. I stället tycks man i detta avseende lita till konsulter med föga vetenskaplig grund för sin verksamhet.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrker SULF förslaget att FAS ges i uppdrag att fördela särskilda medel till detta forskningsområde. I stället bör lärosätenas fasta forskningsanslag utökas, och lärosätena bör ges större incitament att utnyttja den egna forskningen som ett verktyg i verksamhetsutvecklingen.

Förslaget att ge särskilda bidrag till långsiktiga strukturförändrande projekt är av annan karaktär och tillstyrks av förbundet inte minst därför att arbete av detta slag inte ryms inom nuvarande lärosätesbudgetar.

10.4.1 Behov av nya bredare arbetssätt för att bryta könsbundna utbildningsval
Delegationens förslag:
Lärosätena bör ge arbetet för att bryta könsbundna utbildningsval en bredare inriktning och koppla det till utbildningens innehåll och organisering samt akademins funktionssätt i stort.

SULF tillstyrker förslaget, vilket ligger i linje med förbundets ställningstagande att studenter ska rekryteras till högskolan utifrån sin strävan efter utbildning och inte utifrån sin kategoritillhörighet.

10.4.2 Utveckling av den högskolepedagogiska verksamheten

Delegationens förslag:
Lärosätena bör prioritera utvecklingen och samordningen av den högskolepedagogiska verksamheten samt säkerställa att den inkluderar adekvata kunskaper om jämställdhet och genus.

Förbundet tillstyrker förslaget. Kvaliteten på de högskolepedagogiska utbildningarna varierar kraftig, men som vi framhåller i Universitetslärares pedagogiska utveckling och meritering – Pedagogiskt program är den pedagogiska kompetensutvecklingen en nödvändig del för att lärarna ska kunna bidra väl till verksamheten. Att genus och jämställdhet i det sammanhanget är viktiga inslag faller sig naturligt.

10.4.3 Säkerställ studentmedverkan i jämställdhetsarbetet
Delegationens förslag:
Lärosätena bör säkerställa att företrädare för studenterna ges möjlighet till insyn i och påverkan på arbetet för jämställdhet.

SULF tillstyrker förslaget
10.4.4. Behovet av att stärka och utveckla det akademiska ledarskapet och arbetsgivaransvaret
Delegationens förslag:
Ledarskap och kompetensförsörjning och hur personalfrågor i övrigt hanteras har stor betydelse för utvecklingen av jämställdhet i akademin. Befattningsutredningens huvudsakliga slutsatser i fråga om lärosätenas strategiska arbetsgivaransvar bör prägla arbetet på området. Lärosätena bör bl.a. aktivt, målmedvetet och långsiktigt arbeta med dimensionerings-, rekryterings- och personalstrategiska frågor. Rekrytering bör i möjligaste mån ske i öppen konkurrens. Karriärrådgivning bör införas vid samtliga lärosäten.

Delegationens förslag:
Högskoleverket bör snarast inkludera moment rörande jämställdhetsarbete i organisationer i den rektorsutbildning som myndigheten ansvarar för.

SULF tillstyrker med kraft behovet av tydligare karriärvägar för landets universitetslärare. Som delegationens rapport Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer respektive VR-rapporten Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet – en forskningsöversikt visar missgynnas kvinnor i system där kriterierna för kvalitetsbedömning saknar transparens eftersom det finns en tendens att bedömare gynnar dels sina egna protegéer, dels sådant de känner igen.

Vidare har SULF länge efterlyst goda ledarutbildningar, vilket också framgår av vår programskrift Den akademiska ledningsorganisationen. Ledarskap i akademin är inte svårare än inom andra sektorer, men kräver – som allt professionellt ledarskap – utbildning inte bara om ekonomisystem utan också om de mekanismer som gynnar respektive missgynnar medarbetarnas utveckling, inte minst när det gäller sådana som styrs av förgivettaganden och osynliga normer.

10.4.5 Bättre förebyggande arbete
Delegationens förslag:
Lärosätena bör förbättra sitt förebyggande arbete när det gäller bl.a. diskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

SULF tillstyrker förslaget.

För Sveriges universitetslärarförbund

Anna Götlind
Förbundsordförande

Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör

Fler nyheter