Remissvar: Två nya myndigheter inom utbildningsområdet

Ert Dnr U2012/228/UHUtbildningsdepartementet har genom remiss daterad 2012-01-16 givit bland andra Sve­riges akademikers centralorganisation (Saco) möjlighet att yttra sig över rubricerade be­tänkande. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) som fått möjlighet att yttra sig till Saco redovisar istället sina synpunkter direkt till departementet, då detta är den norma­la ordningen för denna typ av remiss.

SULF:s synpunkter i sammanfattning
SULF har invändningar mot följande förslag i delbetänkandet.

Förbundet motsätter sig förslaget att begränsa analysuppdraget till regeringskansliets behov. SULF förordar att Högskoleverkets nuvarande uppföljningsuppdrag förs över till den nya gransknings- och tillsynsmyndigheten som bör ges ett självständigt uppdrag att tillgodose olika intressenters behov av breda analyser och fånga upp trender.

Vidare motsätter sig SULF att Högskoleverkets nuvarande uppgift att bedöma utländ­ska utbildningar överförs till den nya service- och samarbetsmyndigheten. Den grann­laga uppgiften att bedöma utbildningars kvalitet bör enligt förbundets uppfattning istället anförtros den kvalitetsgranskande myndigheten.

SULF motsätter sig också att det nuvarande introduktionsprogrammet för rektorer er­sätts av regeringskansliets generella chefsutvecklingsprogram. Förbundet förordar att den nya service- och samarbetsmyndigheten övertar Högskoleverkets rektorsprogram.

Förbundet efterlyser kortare och kärnfullare benämningar på båda de nya myndigheter­na.

SULF ifrågasätter avslutningsvis det rimliga i att göra besparingar i den omfattning som utredaren föreslår.

SULF:s synpunkter på betänkandet
I det följande redovisas förbundets synpunkter under samma rubriker och i samma ordning som i betänkandet.

2 Utgångspunkter

2.1 Förvaltningspolitiska utgångspunkter

SULF, som naturligtvis inte har några invändningar mot de grundläggande värden och förhållningssätt som utredaren menar ska prägla de nya myndigheternas arbete, undrar varför utredaren funnit behov av att framhålla dessa självklarheter. Därmed kan tyvärr misstanken uppstå att utredaren anser att en eller flera av nuvarande myndigheter brustit i dessa avseenden.

Under denna rubrik berör utredaren avslutningsvis den kritik som under senare år rik­tats mot Högskoleverket från högskolesektorn. Den kritik som SULF har uppfattat har i huvudsak gällt kvalitetsutvärderingarnas utformning och genomförande (och inte i första hand examenstillståndsfrågorna). För att i någon mån nyansera allvaret i den framförda kritiken – som SULF också tidvis bidragit till – vill förbundet peka på komplexiteten i det kvalitetssäkrande uppdraget. Att genomföra utvärderingar av kvaliteten i högskoleut­bildningar på ett rättssäkert, transparent och likvärdigt sätt är genuint svårt för att inte sä­ga omöjligt. Detta framgår av att verkets utvärderingsverksamhet, oberoende av om den avsett bedömning av lärosätenas kvalitetsarbete, utvärdering av uppläggning och genomförande av utbildningsprogrammen eller bedömning av utbildningarnas resultat, ständigt fått kritik rörande den valda metodens relevans, reliabilitet och förutsebarhet. SULF:s övertygelse är att dessa grundläggande svårigheter är inbyggda i kvalitetsut­värderingsuppdraget och att nuvarande uppdrag inte underlättas av att utrymmet för Högskoleverkets och den nya myndighetens agerande kraftigt beskurits genom rege­ringens och riksdagens detaljerade beslut 2010 om kvalitetsgranskningens utformning.

3 En ny myndighet för kvalitetssäkring och tillsyn av högskolan
SULF har inga invändningar mot att en ny myndighet inrättas för kvalitetsgranskning, tillsyn och analys från och med den 1 januari 2013. Att denna myndighet också ska överta Högskoleverkets uppdrag som statistikansvarig myndighet tillstyrks också.

3.2.4 Ett nytt analysuppdrag
Förbundet ställer sig däremot frågande till utredarens formuleringar kring det nya analysupp­draget. Att begränsa myndighetens analys- och uppföljningsuppdrag till vad som krävs för att vara stabsmyndighet för regeringen vore olyckligt ur demokratisk och konstitutionell synpunkt. Att som utredaren föreslår, en av huvuduppgifterna skulle vara att följa upp effektiviteten i hög­skolans resursutnyttjande framstår som närmast obegripligt, givet ett resurstilldelningssystem som baseras på kvantitativa prestationer och ett särskilt granskningsuppdrag som bedömer resultatens kvalitet. Förbundet anser att det däremot finns ett otal aspekter på lärosätenas verksamhet som bör belysas med fakta som sammanställs och analyseras på ett allsidigt och kompetent sätt, bland annat i den oerhört värdefulla årsrapporten. Om analysuppdraget be­gränsas till de aspekter som regeringskansliet finner intressant och relevant riskerar många intressanta förhållanden och utvecklingstrender att förbli oupptäckta, för allmänheten, för hög­skolans aktörer och för andra relevanta samarbetspartners. Olika jämställdhetsaspekter är exempel på sådana analyser som riskerar att försvinna. SULF förordar att Högskoleverkets nuvarande uppföljningsuppdrag i princip överförs till den nya myndigheten. Den skulle därmed få ett bredare och för olika intressenter mer intressant och relevant bevakningsuppdrag, vilket också skulle vara i linje med den svenska traditionen med från departementen fristående myndigheter som självständigt tar ansvar för utförandet av sina uppdrag.

3.2.9 Den nya myndighetens namn
SULF känner stor tveksamhet till det föreslagna namnet, i första hand för att det är alldeles för långt. Trots längden täcker det inte den nya myndighetens samtliga kärnuppgifter då både analys- och statistikuppdraget saknas. Utan att kunna bidra med ett konkret förslag skulle för­bundet vilja vädja till utredaren eller Utbildningsdepartementet att ta fram emot kortare namn.

3.2.10 Myndighetschefens titel
Vilken titel chefen för den nya myndigheten ska ges har SULF inga synpunkter på. För­bundet anser att statsmakterna bör avstå från att ha synpunkter på vilken titel den pri­vaträttsliga organisationen SUHF:s ordförande bör ha.

4 En ny myndighet för högskoleservice och internationellt samarbete
SULF har inga invändningar mot att den nya myndigheten ges de av utredaren föror­dade uppgifterna, utom de som avser bedömningen av utländsk utbildning (se vidare 4.2.5 nedan). Förbundet vill dock peka på att uppgiften att tillhandahålla neutral, rele­vant och saklig information inte självklart bör åläggas en myndighet som är servicemyn­dighet för lärosätena. Om denna uppgift istället skulle läggas på granskningsmyndighe­ten skulle trovärdigheten i informationen inte kunna ifrågasättas. Rimligtvis finns emel­lertid stora samordningsvinster i att utforma information till blivande studenter om högre studier på samma myndighet som på lärosätenas uppdrag ansvarar för antagningsverk­sam­heten. SULF är därför berett att tillstyrka utredarens förslag men menar att det finns all anledning att noga följa hur detta uppdrag utförs.

4.2.5 Bedömning av utländsk utbildning
Uppgiften att erkänna utländsk högskoleutbildning är en uppgift som dels ställer stora krav på djup kunskap om det svenska utbildningssystemet och dess olika utbildningar, dels kräver en effektiv och rättssäker handläggning. Enligt SULF:s bestämda uppfatt­ning vore det därför naturligt att denna uppgift tillfördes den nya gransknings- och till­synsmyndigheten, vars kompetens inom utvärderingar, analys och juridik kommer att vara oerhört värdefulla för kvaliteten i bedömningen av utländsk utbildning.

4.2.13 Den nya myndighetens namn
SULF menar att det av utredaren föreslagna namnet Myndigheten för högskoleservice och internationellt samarbete väl fångar in den nya myndighetens huvudsakliga upp­gifter. Det är dock långt och otympligt. Då uppgifterna är spretiga och med få berörings­punkter är det troligen svårt att hitta en mer kärnfull benämning. Möjligen skulle ett ute­slutande av ”Myndigheten för” vara att förorda då man därigenom dels skulle kunna för­korta namnet, dels tydligare skulle signalera samarbetsfunktionen. T.ex. skulle Högsko­lans nationella och internationella samarbetskontor, i dagligt tal Samarbetskontoret, kunna övervägas.

5 Verksamhet som bör föras till annan huvudman eller kan utgå
5.2.1 Högskoleverkets rektorsutbildning

SULF är kritisk mot utredarens förslag att introduktionen för nya rektorer bör genomfö­ras inom ramen för det introduktions- och chefsutvecklingsprogram som regeringskan­s­liet ansvarar för beträffande andra statliga myndighetschefer. Enligt förbundets uppfatt­ning motiverar de särdrag och särskilda utmaningar som ligger i rektorsuppdraget att ett särskilt rektorsutvecklingsprogram anordnas även fortsättningsvis. Denna uppgift bör naturligen föras till den nya service- och samarbetsmyndigheten som bör tillföras resur­ser motsvarande dem som idag finns avsatta för programmet inom Högskoleverket.

5.2.2 Högskoleverkets uppdrag att inom sitt verksamhetsområde motverka diskriminering m.m.
SULF har inga invändningar mot utredarens förslag att inte överföra uppdraget att mot­verka diskriminering respektive främjandeuppgifterna till någon av de båda nya myndig­heterna. Däremot anser förbundet att Högskoleverkets uppgifter när det gäller att samla in fakta och analysera jämställdhetsaspekter inom högskoleområdet även i fortsättning bör åligga en central myndighet, det vill säga den nya gransknings- och tillsynsmyndig­heten. Denna uppgift utgör naturligen en del av det breddade analys- och uppföljnings­uppdrag som förbundet förordar ovan under p. 3.2.4.

6 Viss verksamhet vid Svenska institutet
SULF har inga invändningar mot utredarens förslag att för närvarande inte föra över verksamhet från Svenska institutet till den nya service- och samarbetsmyndigheten.

7 Föreskriftsrätt enligt förordningen (2008:353) om godkännande för forskningshuvud­män att ta emot gästforskare
SULF tillstyrker att uppgiften att godkänna forskningshuvudmän överförs till Veten­skapsrådet och inte till den nya service- och samordningsmyndigheten.

8 Gränsdragningsfrågor mellan den nya myndigheterna och i förhållande till andra verksamheter
SULF har inga synpunkter på detta kapitel.

9 Övergångsfrågor
SULF kan, med tanke på den nya granskningsmyndighetens rötter i Högskoleverket, inte inse det påpekade behovet av insatser för att bygga en ny värdegrund. Återigen väcks misstanken att utredarens formuleringar innehåller förtäckt kritik av nuvarande myndighetsledning och det arbete som verket bedrivit.

Förbundet har inte tillräcklig sakkunskap för att bedöma utredarens synpunkter i övrigt.

10 Konsekvenser
SULF anser sig inte ha någon möjlighet att bedöma vare sig de personalmässiga eller ekonomiska konsekvenserna av utredarens förslag. Dock har förbundet svårt att förstå utredarens resonemang om att den nya granskningsmyndigheten måste flytta till nya lo­kaler för att skapa en ny kultur. Samtliga kvarvarande uppgifter finns inom nuvarande Högskoleverket, varför det smidigaste och antagligen också det mest ekonomiska vore att anpassa förhyrningen till den nya verksamhetens omfattning.

Förbundet vill avslutningsvis ifrågasätta det rimliga i att göra besparingar i den omfatt­ning som utredaren föreslår. Med tanke på de båda myndigheternas betydelse för stora delar av lärosätenas verksamhet och rättssäkerheten för enskilda studenter och lärare riskerar de föreslagna besparingarna att komma att framstå som oerhört kortsiktiga.

För Sveriges universitetslärarförbund

Anna Götlind
förbundsordförande

Ann Fritzell
chefsutredare