Remissvar: Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT

Utbildningsdepartementet har genom remiss daterad 2010-06-23 givit bland annat Sveriges universitetslärarförbund (SULF) möjlighet att yttra sig över rubricerade betänkande.

Även om SULF inser att åtgärder för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT måste omfatta hela utbildningsväsendet begränsar förbundet sig i detta yttrande till de delar i Teknikdelegationens betänkande som berör högskolan, dvs. till kommentarer till kapitel 6 Högskolan samt till synpunkter på de förslag i kapitel 8 som berör högskolan. SULF:s kommentarer och synpunkter följer betänkandets disposition och rubriker.
6. Högskolan
SULF vill inledningsvis framhålla att många insatser gjorts under de senaste 20 åren av såväl statsmakterna som lärosätena och enskilda lärare för att öka studenters intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Sådana insatser har syftat till att bredda rekryteringen genom att vända sig till kvinnor, till studenter som saknar behörighet och till studenter från studieovana miljöer. En tydlig lärdom har varit att enbart informations- eller marknadsföringsinsatser inte fungerar. För att behålla de nya studentgrupperna måste också innehållet i och uppläggningen av utbildningen göras på ett sådant sätt att de känner sig välkomna och delaktiga i utbildningen. Det är således inte en trivial uppgift att åstadkomma bestående effekter inom högskolan. För att lyckas krävs långsiktiga och stabila satsningar från statsmakterna som möjliggör för kunniga, engagerade och inspirerande lärare att bedriva utbildning av hög kvalitet, både pedagogiskt och vetenskapligt.

Ett grundläggande problem är dock att studenter inte kan tvingas att genomgå utbildning mot sin vilja. Mot den bakgrunden framstår det som ytterst olyckligt att Sverige genom att införa avgifter för utomeuropeiska studenter fr.o.m. hösten 2011 påtagligt kommer att minska det totala antalet studenter inom matematik, naturvetenskap och framförallt inom teknik. Även om inte alla är beredda att stanna i Sverige är antagligen den rekryteringspotentialen betydligt större än bland svenska studenter, särskilt om man tar i beaktande de minskande ungdomskullarna framöver.

Ett annat grundläggande problem är den ständiga urholkningen av resurser per student, som har lett till att universitetslärarna och studenterna fått allt mindre tid för undervisning eller fått genomföra den i allt större grupper. Samtidigt har emellertid andelen ungdomar i en årskull som går vidare till högre utbildning ökat, vilket lett till större skillnader i studenternas förkunskaper. Detta borde snarare ha motiverat ökade resurser per student för att möjliggöra mer individuellt anpassade undervisningsinsatser. Enligt SULF:s beräkningar behöver per capitaersättningarna per student för de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna ökas med drygt 30 procent för att motsvara de ersättningsnivåer som gällde budgetåret 1994/95. Sammantaget skulle de svenska lärosätena behöva tillföras miljardbelopp för att återställa denna resursnivå.
8.5 Strategiska satsningar: Högskola
Teknikdelegationens förslag om 10 miljoner kronor för förstärkning av dialogen mellan gymnasieskolan och högskolan skolan samt 30 miljoner kronor för den pedagogiska utvecklingen under en femårsperiod framstår mot bakgrund av den allmänna resursurholkningen som så marginella att arbetet med att söka, fördela och följa upp dessa satsningar inte kommer uppfattas som meningsfulla. Om lärosätena ska kunna åstadkomma verkliga förändringar krävs enligt SULF:s uppfattning istället generella, permanenta och väsentligt större resursförstärkningar.
För Sveriges universitetslärarförbund

Git Claesson Pipping
förbundsdirektör

Ann Fritzell
chefsutredare