Vissa frågor om högskoleprovet
Ert diarienummer U2014/1700/UH

Sveriges universitetslärarförbund (SULF) har genom remiss, daterad 2014-03-05, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående promemoria.

Promemorians övergripande förslag
Promemorian föreslår
• att det ska krävas ett provresultat på minst 0,5 poäng för att resultatet ska kunna användas i urval.
• att ansvaret för högskoleprovet ska tydliggöras så att Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar för provet samt att
• avgiften för deltagande ska höjas från 350 kronor till 450 kronor.

SULF:s synpunkter på promemorian
När det gäller förslagen om tydliggörande av UHR:s ansvar och höjning av avgiften för att delta i högskoleprovet har förbundet inget att invända.

SULF avstyrker förslaget om att kräva ett provresultat på minst 0,5 poäng eftersom det inte kommer att få avsedd effekt.

Skälen till förslaget uppges vara att det har visat sig möjligt att komma in på vissa utbildningar, bland annat lärarutbildning, med väldigt låga poäng från högskoleprovet. Det är naturligtvis problematiskt om kraven för att komma in på en högskoleutbildning är så låga att studenten inte har förutsättning att klara av studierna, men SULF kan inte se att promemorians förslag skulle lösa det problemet. Huvudskälet är att högskoleprovet är ett urvalsinstrument och inte ett behörighetskrav.

För att antas till högskoleutbildning krävs grundläggande och ofta särskild behörighet. För grundläggande behörighet krävs fullständigt slutbetyg från gymnasiet eller gymnasieexamen. Den student som har behörighet har med automatik ett lägsta meritvärde på strax under 10.

Om det finns fler antal sökande än vad det finns platser sker ett urval på grundval av exempelvis betyg eller resultat på högskoleprovet. Utbildningar där det krävs under 0,5 poäng på högskoleprovet har lågt söktryck generellt. Det krävs alltså bara ett lågt meritvärde för att antas. Det betyder att högskoleprovet inte behövs för att göra ett urval utan att det i praktiken räcker att vara behörig för att antas.

Av UHR:s rapport ”Uppdrag angående högskoleprovet” (U2013/3508/UH) framgår att de som ligger precis under värdet 0,40 har ett jämförelsetal när det gäller betyg på knappt 13. Den visar också att det sker en omfördelning till övriga urvalsgrupper när det införs en gräns för högskoleprovet. Det är dessutom möjligt för högskolor att göra en annan platsfördelning än att anta minst en tredjedel på högskoleprov om det finns särskilda skäl. Konsekvensen blir att fler studenter kommer att antas på grundval av betyg och att kraven i den gruppen sjunker. Till de drygt 500 utbildningar där det funnits fler platser än antal sökande saknar förslaget helt relevans.

SULF bedömer att förslaget inte har någon betydelse för det problem man vill komma åt och avstyrker därför förslaget. Vill man höja kraven på förkunskaper ska det ske genom behörighetsreglerna och inte genom urvalsinstrumenten – framför allt inte när söktrycket är så lågt att urvalsinstrumenten inte behövs.

SULF skulle för övrigt välkomna en översikt av hela antagningssystemet till högskolan. Idag är systemet så snårigt att det är svårt för andra än de som arbetar professionellt med antagning till högskolan att förstå. Det är inte rimligt.

För Sveriges universitetslärarförbund

Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör

Karin Åmossa
Chefsutredare