Remissvar/yttrande: möjlighet till mindre styrelser och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen

2017-10-19

REMISSVAR

Promemoria med förslag om möjlighet till mindre styrelser för universitet och högskolor och om rektors möjlighet att vara ordförande i styrelsen

Ert dnr U2017/03131/UH

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) har genom remiss, daterad 2017-07-26, givits möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående förslag.

Sammanfattning av SULF:s synpunkter
SULF tillstyrker förslaget om möjlighet till att vid behov ha mindre storlek på styrelsen med motiveringen att det finns behov för ett mer flexibelt system så att styrelsearbetet vid mindre lärosäten inte blir så tungrott.
SULF tillstyrker också förslaget om att rektor inte får vara ordförande i styrelsen med motiveringen att det är viktigt att motverka jävsituationer.

Sammanfattning av promemorians förslag
Promemorian innehåller förslag som innebär att det skapas möjlighet för statliga universitet och högskolor att ha en styrelse med 11 i stället för 15 ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov. Beslut om ett lägre antal ledamöter bör fattas av regeringen efter en framställning från universitetet eller högskolan. I promemorian föreslås också att ordföranden i styrelsen inte får vara anställd vid universitetet eller högskolan. Syftet med förslagen är att öka möjligheten till variation i antalet ledamöter i styrelsen utifrån respektive universitets och högskolas behov samt att säkra en tydlig rollfördelning mellan styrelseordföranden och rektorn. Ändringar föreslås i högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Promemorian innehåller två förslag.
Promemorians förslag: En styrelse för ett universitet eller en högskola ska bestå av ordföranden och 14 andra ledamöter. Regeringen får efter framställning från ett universitet eller en högskola besluta att styrelsen för ett universitet eller en högskola ska bestå av ordföranden och 10 andra ledamöter om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov. 12 (18) Lärarna och studenterna ska ha rätt att utse 3 ledamöter vardera i styrelsen. Om regeringen har beslutat att styrelsen ska bestå av ordföranden och 10 andra ledamöter ska lärarna och studenterna i stället ha rätt att utse 2 ledamöter vardera i styrelsen.

Frågan om antalet ledamöter i styrelsen har tidigare varit ute på remiss i samband med delbetänkandet till Ledningsutredningen. I oktober 2015 svarade SULF på remiss ”Förbundet anser, liksom utredaren, att styrelserna på vissa lärosäten är för stora vilket kan innebära att styrelsearbetet blir tungrott. Det finns därför anledning att skapa ett mer flexibelt system. Vad gäller antalet ledamöter i styrelsen anser SULF att det bör åligga lärosätets styrelse att inom en av regeringen bestämd ram bestämma antalet styrelseledamöter. Vi kan inte heller se behovet av ett exakt antal externa ledamöter, eller att dessa med nödvändighet ska vara i majoritet. SULF stödjer därför förslaget om att lärosätets styrelse ska föreslå sammansättning och storlek av styrelsen och att regeringen därefter fattar beslut.

Det viktiga är att styrelsens sammansättning utgår ifrån lärosätets behov och att lärare, forskare och studenter garanteras det inflytande som krävs för att upprätthålla en hög kvalitet i både forskning och utbildning.”
SULF tillstyrker förslaget om att lärosätena ges möjlighet att vid behov ha mindre styrelser.

Promemorians förslag: Ordföranden i en styrelse får inte vara anställd vid högskolan.
Förslaget innebär att rektor inte kan utses till ordförande
Idag är det möjligt för rektor att utses till ordförande i styrelsen för ett universitet eller högskola. Vid andra styrelsemyndigheter än lärosäten gäller att myndighetschefen ska ingå i styrelsen men inte vara dess ordförande eller vice ordförande. Ett av regeringens syften med förslaget är att anpassa relationen mellan styrelsen och rektor så att ansvarsutkrävande fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Om rektor samtidigt är ordförande i styrelsen menar regeringen att det kan leda till en olämplig balans när det gäller information, vilket kan göra det svårt för övriga styrelseledamöter att påverka styrelsens agenda och utkräva ansvar av rektorn för den operativa verksamheten vid lärosätet. Det finns också risk för jäv vid rekrytering av ny rektor.
Historiskt har det varierat huruvida rektor har kunnat utses till ordförande eller inte. Efter en ändring i HL blev det från 2007 åter möjligt för rektor att utses till ordförande i styrelsen med motivationen att öka lärosätenas självbestämmande.
När frågan senast var ute på remiss, i november 2006, (U/2006/7825UH) hade SULF inget att invända mot att rektor skulle kunna utses till ordförande i styrelsen.

När SULF:s förbundsstyrelsen nu återigen har diskuterat frågan ser man dock stora problem med att rektor också skulle vara ordförande. Ur ett verksamhetsperspektiv blir det problematiskt om rektor också är ordförande, till exempel när det gäller jävssituationer. Det är också problematiskt om rektor är ordförande på de lärosäten där man har internrevision eftersom det skulle innebära att man granskar sig själv.

SULF tillstyrker förslaget om att ordföranden i en styrelse inte får vara anställd vid högskolan, men det innebär inte att det är helt oproblematiskt att regeringen utser ordförande, eller att det på något sätt är självklart att nuvarande ordning för utseende av externa styrelseledamöter är optimal.

Istället för att som idag ha två nomineringspersoner, vara en av personerna kommer från högskolan och en extern, förordar SULF att det ska finnas en nomineringsgrupp bestående av företrädare för lärarna, studenterna och de anställda.
Jämställdhetskonsekvensanalys

SULF kan inte se att promemorians förslag har någon inverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män.

För Sveriges universitetslärare och forskare

Mats Ericson
Ordförande

Karin Åmossa
Chefsutredare