A-kassa

För att kunna få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet måste du först bli medlem i en a-kassa. Du måste själv ansöka om medlemskap och du betalar en separat räkning för medlemskapet. SULF rekommenderar att du är medlem i Akademikernas a-kassa.

Krav för medlemskap

För att kunna bli medlem i Akademikernas a-kassa krävs att du uppfyller både akademikerkravet och arbetskravet. Akademikerkravet kan du uppfylla antingen genom att ha 180 högskolepoäng eller en motsvarande utländsk utbildning, genom att just nu studera på en utbildning med avsikt att ta 180 poäng eller genom att arbeta i något av de yrken som ansluts till Saco-förbunden eller Vårdförbundet. Arbetskravet uppfyller du genom att arbeta eller ha arbetat i Sverige. Du kan också bli medlem om du senast arbetat i ett annat land inom EU/EES eller i Schweiz. Det är alltid viktigt att du söker inträde i Akademikernas a-kassa snarast efter att du kommit till Sverige. Det finns då möjlighet att lägga samman tid som medlem i svensk a-kassa med den tid du varit medlem i, eller omfattats av, arbetslöshetsförsäkringen i det andra landet. I vissa fall kan du också få ersättning genom att tillgodoräkna arbetet i det andra landet. Kontakta Akademikernas a-kassa för mer information. Med arbetat avses endast anställningar, tid med stipendium betraktas inte som arbete av a-kassan.

Anmälan till Arbetsförmedlingen

Om du blivit arbetslös är det viktigt att du anmäler dig hos Arbetsförmedlingen senast din första arbetslösa dag. Anmälan på Arbetsförmedlingen är en förutsättning för att betraktas som arbetslös av a-kassan och Arbetsförmedlingen kan också hjälpa dig vidare för att söka a-kassa. Du kan anmäla dig på vilken Arbetsförmedling du vill.

Stå till arbetsmarknadens förfogande

För att ha rätt till a-kasseersättning måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär exempelvis att du inte får vara inskriven på någon utbildning och att barnpassning vid ett eventuellt arbete måste vara ordnad. Om du kombinerat doktorandstudier med ett eget företag kan särskilda regler gälla för dig. Kontakta Akademikernas a-kassa för mer information.

Uppehålls- och arbetstillstånd

Om du inte är svensk medborgare måste du också ha ett uppehållstillstånd och ett generellt arbetstillstånd i Sverige för att kunna få ersättning. Arbetstillståndet får inte bara gälla vid ett visst universitet eller högskola.

Är du EU/EES-medborgare är du och dina närmaste anhöriga undantagna från kravet att ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Du har då rätt till arbetslöshetsersättning om övriga villkor är uppfyllda. Läs mer på Migrationsverkets webbplats.

Ersättning från a-kassan

För den som har varit medlem i a-kassan i 12 månader och uppfyller arbetsvillkoret blir a-kasseersättningen inkomstrelaterad. Det innebär att du får en ersättning som motsvarar 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst men det finns en begränsning i att den högsta ersättningen per dag är 910 kronor under de första 100 dagarna och därefter 760 kronor.

Om du vid arbetslösheten ännu inte varit medlem i tolv månader kan du inte få en inkomstrelaterad ersättning utan får istället ett grundbelopp per dag på högst 365 kronor.

Arbetsvillkoret innebär att du måste ha arbetat sex månader eller mer med minst 80 timmar arbete per månad de senaste tolv månaderna från den dag du anmälde dig som arbetslös på arbetsförmedlingen. Om du inte uppfyller arbetsvillkoret prövar Akademikernas a-kassa om du uppfyller det alternativa arbetsvillkoret. För det krävs att du arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande sexmånadersperiod. Varje arbetad månad måste innehålla minst 50 arbetade timmar.

För att räkna ut din inkomstrelaterade ersättning tittar Akademikernas a-kassa på hur din normalarbetstid och normalinkomst sett ut under ramtiden.

Ramtiden är tolv hela månader och börjar när du anmäler dig på Arbetsförmedlingen. Har du under det senaste året varit helt eller delvis förhindrad från att arbeta hoppas de månader du varit förhindrad över och samma antal månader förlänger ramtiden bakåt. Likaså om du kan anses ha bedrivit heltidsstudier, exempelvis med stipendiefinansiering är denna tid överhoppningsbar. Om en månad får hoppas över eller inte beror på anledningen till att du inte kunnat arbeta. Maximalt får sammanlagt fem år hoppas över när ramtiden bestäms.

Normalarbetstiden räknas på det arbete som du utfört under hela ramtiden. Om du exempelvis under de senaste tolv månaderna arbetat omväxlande heltid och deltid kommer detta påverka din normalarbetstid och därmed också din ersättningsnivå.

Normalinkomsten ligger till grund för din dagpenning och beror på de arbetsinkomster du haft. Om du exempelvis under sommaren varit ledig för annat arbete och fått en avsevärt högre lön än doktorandlönen medför detta en högre genomsnittlig inkomst och påverkar din ersättningsnivå.

Den genomsnittliga inkomsten beräknas alltid på tolv månader, oavsett hur många månader du arbetat. Om du till exempel bara har sex månaders arbete under ramtiden slås inkomsten för de sex månaderna ut på tolv månader.

Överhoppningsbar tid

Om du under ramperioden exempelvis bedrivit heltidsstudier, varit föräldraledig eller sjuk räknas denna tid inte in i ramperioden. Forskarstudier räknas som studier men endast vid heltidsstudier. Du måste kvarstå som medlem i a-kassan under den överhoppningsbara tiden.

Exempel 1

Du närmar dig slutet av din forskarutbildning och efter två års heltidsanställning som doktorand har din doktorandanställning tagit slut men du är inte klar med avhandlingsarbetet. Du får ett stipendium för en kortare period så att du ska kunna slutföra avhandlingsarbetet och avlägga doktorsexamen.

Under förutsättning att du varit registrerad på forskarutbildningen på heltid betraktar Akademikernas a-kassa den tid du haft stipendier för som överhoppningsbar och ramtiden förlängs med motsvarande tid bakåt i tiden. Det blir i sådant fall doktorandtjänsten som ligger till grund för din ersättningsrätt.

Föräldraledighet och överhoppningsbar tid

Om du är föräldraledig större delen av en månad, exempelvis heltid eller 75 procent, räknas tiden med föräldraledighet som överhoppningsbar.

Men om du deltidsarbetar i kombination med föräldraledighet i sådan omfattning att det är tillgodoräkningsbart i arbetsvillkoret ingår i underlaget för beräkning av normalarbetstiden och påverkar därmed även dagpenningens storlek.

Föräldrapenningen och även sjukpenning (enbart ersättningen från Försäkringskassan) kan också räknas med i den inkomst som ligger till grund för arbetslöshetsersättning.

Ersättningens storlek

Ersättningen från a-kassan utgår i form av dagpenningar. Läs mer om ersättningen på Akademikernas a-kassas hemsida. Räkna ut din ersättning här.

Ersättningstiden

Du får 300 ersättningsdagar. Den som har barn under 18 år får ersättning i ytterligare 150 dagar. Nivån för dessa 150 dagar är 70 procent av lönen. Vid hel arbetslöshet utgår fem dagpenningar per vecka. Detta innebär att de 300 ersättningsdagarna varar i 60 veckor.

Vid halv arbetslöshet utgår 2.5 dagpenningar (om du före arbetslösheten arbetat heltid). Som deltidsarbetslös kan du få a-kassa under som mest 60 veckor inom en och samma ersättningsperiod. Läs mer.

A-kassan och universitetslärare

För att underlätta har Akademikernas a-kassa samlat information som rör högskole- och universitetsfrågor på ett ställe:
Doktorand och postdok