30 år av underfinansiering - Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen

Under de senaste 30 åren har resurserna per student på svenska högskolor och universitet stadigt minskat i relation till ökade kostnader och krav. Effekten är mer arbete för lärarna samtidigt som studenterna får allt mindre undervisningstid. Resurstilldelningssystemet sänker högre utbildning för både lärare och studenter.

SULF får återkommande rapporter från lärare på universitet och högskolor att förutsättningarna för högre utbildning fortsätter att försämras. Rapporten 30 år av underfinansiering - Hur systemfelet i resurstilldelningen sänker den högre utbildningen visar hur finansieringssystemet för högre utbildning är en bidragande faktor till försämringarna. I rapporten jämförs kostnadsutvecklingen med utvecklingen för ersättningsbeloppen för högre utbildning. Lärosätenas kostnader för utbildning har ökat med 142 procent sedan mitten av 90-talet medan ersättningen för en genomsnittsstudent bara ökat med 71 procent under samma period. I fasta priser har ersättningen minskat med mellan 18 och 42 procent beroende på ämnesområde. Samtidigt har utbildningsuppdraget på många sätt försvårats genom ökad byråkratisering av lärosätena, en mer heterogen studentgrupp och mer administrationsarbete som läggs på lärarna.

Totalt saknar dagens högskoleutbildningar över 13 miljarder kronor i finansiering jämfört med 1994/95. Detta motsvarar att en tredjedel av den utbildning som ges idag inte får någon ersättning. Det får konsekvenser för utbildningskvaliteten inom alla ämnesområden.

Rapporten jämför även regeringens kvalitetssatsningar på naturvetenskap och teknik med hur stora behoven är med anledning av urholkningen. Regeringens tillför 1984 kronor extra per student till det berörda utbildningsområdet. Rapporten visar att det faktiska behovet är 68 988 kronor.

Förslag på åtgärder: