UKÄ:s årsrapport 2025 - fortsatt ansträngd ekonomi på Sveriges lärosäten
Idag presenterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) sin årsrapport med sammanfattande statistik om universitet och högskolor. Under presentationen lyfte författarna till rapporten bland annat studenter inom bristyrkesutbildningar, doktorander och lärosätenas ekonomi. Nedan lyfter vi fram några särskilt intressanta områden. Texten baseras på uppgifter från årsrapporten, kompletterade med egna uträkningar utifrån UKÄ:s data.
Fortsatt ansträngd ekonomi
Trots ett bättre ekonomiskt resultat än 2023 var ekonomin inom högskolesektorn fortsatt ansträngd under 2024. De statliga lärosätena (inklusive Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping) redovisade sammantaget ett negativt resultat på 250 miljoner kronor för 2024. Det samlade underskottet förklaras av ett negativt resultat på 350 miljoner kronor inom utbildningsverksamheten. Sex av tio lärosäten uppvisade ett negativt resultat för denna del av verksamheten.
Det är främst de senaste årens kostnadsökningar som gjort att lärosätena har negativa resultat. Ersättningen per student har inte följt kostnadsutvecklingen sedan systemet infördes på 90-talet och de senaste årens stora kostnadsökningar har slagit hårt mot ett redan pressat system. På många lärosäten pågår ett omfattande arbete för att hantera den ekonomiska situationen, vilket påverkar både personal och studenter.
Fler studenter men färre lärare och forskare
En effekt av den ansträngda ekonomin är att den forskande och undervisande personal minskar jämfört med föregående år. Det är första gången sedan 2005 som gruppen minskar jämfört med året innan. Minskningen gäller framför allt annan forskande och undervisande personal, men även antalet adjunkter och lektorer har minskat. Totalt sett minskade den forskande och undervisande personalen vid knappt hälften av lärosätena.
Samtidigt som den forskande och undervisande personalen minskade så ökade antalet studenter jämfört med 2023. Höstterminen 2024 var totalt 402 000 studenter registrerade för studier vid universitet och högskolor, vilket är det högsta antalet någonsin. Det är svårt att säga de exakta effekterna utifrån den övergripande statistiken men det finns en stor risk att färre personal och fler studenter innebär sämre arbetsmiljö för lärare och mindre undervisningstid för studenter.
- Vi ser hur de senaste årens kostnadsutveckling påverkar lärare och forskare, särskilt eftersom intäkterna inte hänger med. Det finns stora risker att arbetsmiljön försämras när lärare och forskare förlorar kollegor samtidigt som arbetsuppgifterna är oförändrade eller till och med ökar. SULF har länge påpekat problemet med att intäkterna inte följer kostnadsutvecklingen och effekterna blir extra påtagliga just nu. Det är hög tid att politiken tar tag i problemet, säger Karin Åmossa, samhällspolitisk chef på SULF.
Andelen basanslag fortsätter att minska
UKÄ:s statistik visar att både direkta statsanslag och externa medel till forskning och utbildning på forskarnivå ökade 2024 jämfört med året innan. Precis som föregående år så ökar dock externa medel i högre takt vilken innebär att andelen basanslag minskar. Justerat för inflation var de direkta statsanslagen i stort sett oförändrade mellan 2023 och 2024.
Utifrån de satsningar som regeringen gjort i den forskningspolitiska propositionen så förväntar vi oss att andelen basanslag kommer minska ytterligare de kommande åren.
Figur 1. Lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå uppdelade på direkta statsanslag, externa medel och finansiella intäkter under åren 1997–2024, miljarder kronor (2024 års priser). De direkta statsanslagen inkluderar också de anslag som fördelas via Kammarkollegiet efter beslut av regeringen. (Figur 7.8 i Årsrapporten 2025)
Tidsbegränsade anställningar
Andelen tidsbegränsade anställningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Trenden på längre sikt har dock varit att andelen tidsbegränsade anställningar minskar. Hösten 2022 ändrades reglerna i LAS så att visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning redan efter 12 månader i stället för efter två år. Utifrån statistiken så verkar gruppen annan forskande och undervisande personal påverkats mest av förändringen, då gruppen hade en tydlig förändring i andelen tidsbegränsade anställningar efter 2022.
- Det är viktigt att trenden mot lägre andel tidsbegränsade anställningar inte stannar av, särskilt nu när ekonomin är ansträngd inom utbildningsverksamheten och forskningsanslagen förväntas öka. Även om utvecklingen går åt rätt håll finns det fortsatt mycket att göra för trygga anställningar på universitet och högskolor, säger Karin Åmossa.
Figur 2. Andel av de med forskande och undervisande arbetsuppgifter, baserat på antal heltidsekvivalenter, som hade en tidsbegränsad anställning år 2008–2024. (Figur framtagen med annan UKÄ-data).
Mer statistik
Är du veta mer om hur forskningsfinansieringen eller andelen tidsbegränsade anställningar har utvecklats? SULF:s interaktiva statistiksidor är redan uppdaterade med all data från UKÄ. Där kan du se utvecklingen på både övergripande nivå och lärosätespecifik statistik.