Sveriges lärosäten missköter arbetsmiljöansvaret

Hög arbetsbörda, osäker arbetssituation, konkurrens och stress. Det är vardag för många universitetslärare och forskare. Det framkommer i nya SULF-rapporten I skuggan av osäkerheten: om externfinansiering, osäkra anställningar och arbetsmiljö på universitet och högskolor. Lärosätena har hittills valt att blunda för denna tickande arbetsmiljöbomb.  

- Det är anmärkningsvärt att lärosätena missköter sitt ansvar för arbetsmiljön. Det är mycket allvarligt att detta får fortgå, år efter år. De osäkra anställningarna är både tärande och nedbrytande och innebär stor risk för stressrelaterad ohälsa. SULF kräver att lärosätena tar sitt arbetsmiljöansvar på allvar och minskar osäkerheten genom att anställa mer långsiktigt, säger Mats Ericson, förbundsordförande i Sveriges universitetslärare och forskare, SULF.

De samhällsutmaningar som forskningen förväntas lösa är långsiktiga. Därför måste också arbetsvillkoren vara stabila och långsiktiga. Arbetsmiljön måste vara god så att forskande personal kan ägna sin kraft och energi åt att forska. Det kan inte vara rimligt att forskare ska ägna sin fritid åt att söka pengar till sin egen lön. 

- Det är lätt att glömma bort att det är människor som gör arbetet med att komma fram till för samhället ovärderliga upptäckter och lösningar på svåra problem. Utan forskare blir det ingen forskning, säger Mats Ericson.

Regeringen hjälper inte till för att lösa problemen med osäkra anställningar i akademin. I stället för att öka andelen basanslag för forskning så att lärosätena ges bättre förutsättningar att anställa forskande personal mer långsiktigt väljer man att öka lärosätenas beroende av externa medel. Den senaste forskningspolitiska propositionen var en stor besvikelse på det området.

Vissa forskare beskriver tilldelningen av externa medel som ett oförutsägbart lotteri och en tillsvidareanställning som en hägring. En röst från enkäten: "En tillsvidaretjänst är en hägring som är så långt borta, verkar vara så långt borta och bara en liten liten procent kommer klara av att få en tillsvidaretjänst, och alla de här tankarna får mig ibland att undra om det är värt det, att stanna i akademin." (Postdoktor nr 7, ej anställd)

Den främsta åtgärden för att minska arbetsmiljöriskerna är att vidta åtgärder som minskar osäkerheten för enskilda forskare och lärare. Det måste lärosätena göra oavsett vilka förutsättningar regeringen ger. Här behövs kreativitet och nytänkande från lärosätenas sida.

Ur resultatet:

• Kvinnor har genomgående en sämre arbetsmiljö än män.
• Både externfinansiering och villkoren för anställningar karaktäriseras av en stor osäkerhet.
• Osäkerheten påverkar på olika sätt arbetsmiljön och både direkt och indirekt den enskilde forskaren och universitetsläraren.
• I och med att osäkerheten är omfattande går mycket tid åt till att försöka undkomma den genom att söka externfinansiering och anställningar vilket kan ses som ett slöseri med tid som hade kunnat användas bättre.

Rapporten bygger på 5 556 enkätsvar och 54 intervjuer under 2020. Forskningen som bedrivs vid svenska universitet och högskolor är till nästan 60 procent externfinansierad, det vill säga finansieras av forskningsråd, stiftelser eller andra finansiärer. Statliga medel för forskning kan nå forskaren antingen genom basanslag som fördelas direkt till lärosätena eller ta vägen genom statliga forskningsfinansiärer. 2019 var 28 procent av den forskande och undervisande personalen visstidsanställda.

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF har drygt 21 700 medlemmar.

Presskontakt: Ulrika Herstedt, 070-796 36 30