Andreas Ryve Lund

Professor i matematik, Mälardalens universitet

Grattis du har utsetts till högskolehjälte, hur känns det?

Jag blir glad och det är superfint att någon ansträngt sig och nominerat mig, stort tack för det! Sedan tycker jag att nya situationer som att till exempel bli en högskolehjälte öppnar nya lärandemöjligheter och skapar en glädje och en nyfikenhet. Jag får nya perspektiv och vill ge mer.

Varför är det viktigt att lyfta hjältar inom högskolan?

Vi blir glada för andras framgång och vi mår bra av att fira, det ger en positiv skjuts. Jag har själv blivit inspirerad av personer som lyfts fram, uttalanden jag läst eller hört. Det behöver inte vara något stort eller avancerat utan det kan vara en mening som sätter sig, en tanke som inte slagit mig förut eller andras livsöden och visdomar som sätter i gång något inombords. 

Hur har du bidragit/hur vill du bidra till att skapa förändring inom högskolevärlden?

Jag bedriver forskning inom matematikdidaktik med huvudfokus på resurser för rik matematikundervisning. Att arbeta i storskaliga och långsiktiga projekt tillsammans med huvudmän för att utveckla rik matematikundervisning är ett viktigt uppdrag som bidrar till skolutveckling. Inte bara för mig och min professur, utan det är också en viktig inriktning för Mälardalens universitet och mitt forskningsfält.

Att utveckla lärarutbildningen och jobba mer med undervisningsmetoder för blivande lärare, som komplement till övergripande lärandeteorier, utgör en pusselbit i att utveckla skolans klassrumsundervisning. Vi för in omfattande kursmoment kring lärares kärnpraktiker, som att leda matematiska helklassdiskussioner, notera mönster i elevers tänkande eller att introducera kognitivt utmanande matematiskt problem. Att träna på kärnpraktiker i lärarutbildningen på campus öppnar upp för mängder av lärandemöjligheter.

I en rik matematikundervisning har läraren i stor utsträckning en annan roll jämfört med ett traditionellt klassrum. Undervisningen är interaktiv och kooperativ, där eleverna aktivt får uttrycka och förklara sina tankar samt lyssna på andra. Dessutom har interaktionen en språkutvecklande funktion—inte bara för det matematiska språket, utan också för vardagsspråket och det akademiska språket. För att detta ska fungera är det avgörande att eleverna känner sig trygga och fokuserade. Undervisningen måste därför vara strukturerad, förutsägbar, och att hjälpsamma normer måste byggas. Det främsta målet är naturligtvis att stärka elevernas matematiska kunskaper, men många lärare beskriver också att denna form av undervisning är både roligare och mer utvecklande för dem själva. För att stödja denna typ av undervisning utvecklar vi forskningsbaserade läromedel som ska vara både utbildande och instruktiva — en kraftfull resurs för läraren i arbetet med att skapa en rik matematikundervisning

Det är också viktigt för mig att bidra till en stark forskningsmiljö. En stark forskningsgrupp och en stimulerande forskningsmiljö är avgörande för att doktorander och nydisputerade ska kunna utvecklas och växa som seniora forskare. Genom att skapa rätt förutsättningar vill jag bidra till att de kan ta en aktiv roll i att förbättra matematikundervisningen i skolor, vidareutveckla lärarutbildningarna och bidra till det matematikdidaktiska forskningsfältet.