Sök efter:
Semester

Semesterlönegrundande frånvaro

Är du ledig från arbetet utan lön är den tiden vanligtvis inte semesterlönegrundande. Viss frånvaro från arbetet är dock semesterlönegrundande enligt semesterlagen eller enligt kollektivavtal, till exempel Villkorsavtal-T för anställda inom det statliga avtalsområdet. Här går vi igenom de vanligaste grunderna.

Sjukdom och arbetsskada

Är du helt eller delvis sjukskriven från ditt arbete tjänar du in full semester under de första 180 kalenderdagarna av din sjukperiod under ett och samma intjänandeår (normalt detsamma som kalenderår). Dessa 180 dagar innefattar även arbetsfria dagar. Om du är sjukskriven på deltid efter att 180 dagar har passerats tjänar du in semesterlön på den del du fortfarande arbetar.

Om du varit helt eller delvis sjukskriven under ett helt intjänandeår är sjukfrånvaron inte längre semesterlönegrundande. Om frånvaron bryts och du är tillbaka mer än 14 dagar startar en ny semesterlönegrundande period, men fortfarande är högst 180 dagar per intjänandeår semesterlönegrundande.

Frånvaro på grund av arbetsskada är semesterlönegrundande fram till dess att du varit helt eller delvis frånvarande under ett helt intjänandeår.

Föräldraledighet

Föräldraledighet vid barnets födsel eller adoption är semesterlönegrundande de första 120 dagarna (för ensamstående föräldrar de första 180 dagarna) som du tar ut föräldrapenning. Detta gäller oavsett om är föräldrapenning på sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

Samma sak gäller om du behöver ledighet med tillfällig föräldrapenning, till exempel vård av sjukt barn (VAB) eller de första tio dagarna efter barnets födsel. Även här är högst 120 dagar per intjänandeår (180 dagar för ensamstående föräldrar) semesterlönegrundande.

Enligt Villkorsavtal-T tjänar du även in semester under de dagar då föräldrapenningtillägg utbetalas. Föräldrapenningtillägg utbetalas för de dagar du har föräldrapenning från Försäkringskassan. Observera dock att dagar med endast en åttondels föräldrapenning inte är semesterlönegrundande om du är helt föräldraledig. I vissa fall finns andra bestämmelser i lokalt kollektivavtal som gör att ett visst antal dagar med föräldraledighet är semesterlönegrundande även om föräldrapenning inte tagits ut.

Om du är föräldraledig på deltid tjänar du fortsatt in semester under den tiden oavsett om du tar ut föräldrapenning eller inte.

Om du fått rätt till graviditetspenning och är ledig från arbetet är dessa dagar semesterlönegrundande.

Semesterledighet

Semesterledighet är också semesterlönegrundande. Det gäller även vid uttag av obetalda semesterdagar.

Övriga ledigheter

Andra ledigheter där du som arbetstagare tjänar in semester är:

  • Ledighet då du uppbär smittbärarpenning, under 180 dagar
  • Ledighet enligt lagen om närståendevård, under 45 dagar
  • Ledighet för facklig utbildning, under högst 180 dagar
  • Ledighet för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), under högst 180 dagar
  • Ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller
  • Ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare

Enligt Villkorsavtalet är även ledighet på grund av centralt fackligt förtroendemannauppdrag semesterlönegrundande.

Ledighet vid korttidsarbete är också semesterlönegrundande. Offentliga arbetsgivare kan dock inte tillämpa korttidsarbete.