info

SULF värnar miljön! Om medlemsavgiften betalas elektroniskt av alla SULF-medlemmar, gör det skillnad för miljön. Så för miljöns skull – välj autogiro eller e-faktura. För pappersavier tillkommer en avgift om 19 kr per utskickad avi från årsskiftet. Läs mer här eller kontakta SULF:s medlemsregister.

Håkan Lindkvist, 1:e vice ordförande i SULF

I forskningspropositionen i höstas aviserade regeringen en utredning om nytt styr- och resurssystem för universitet och högskolor. Utredningen kommer att gälla både forskning och utbildning och uppgiften är alltså gigantisk och av stor betydelse för framtiden.

SULF har under många år kritiserat resurstilldelningssystemet för grundutbildning för att det leder till en automatisk urholkning av resurserna genom produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen. Konsekvenserna av effektiviseringskravet är enkelt uttryckt att universitetslärare förväntas att undervisa snabbare och snabbare för varje år.

Principen om akademisk frihet är tillsammans med utbildning för kritiskt tänkande grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Då håller det inte att spara på undervisningen i högskolan. Vi behöver mer, inte mindre tid för att kunna ge studenterna de verktyg de behöver för att möta en framtid som vi ärligt talat inte vet mycket om. Men att den blir komplex, omvälvande och kommer att ställa krav på både problemlösning och kritiskt tänkande står helt klart.

Ett annat problem är den osunda obalansen mellan basanslag och externa forskningsmedel där den krympande andelen basanslag nu är nere på 43 procent. Tillräckliga basresurser är en förutsättning för den individuella forskarens och lärarens autonomi och akademiska frihet.

De osäkra villkoren och otydliga karriärvägar som är några av konsekvenserna av obalansen i resurstilldelningssystemet försvårar också arbetet för att nå ökad jämställdhet. Områden med många kvinnliga lärare, och inte minst kvinnliga studenter, har lägre tilldelning av forskningsmedel, särskilt externa sådana. Stora kvinnodominerade utbildningar har därför få lärare som är aktiva forskare.

I forskningspropositionen 2016 säger regeringen att detaljeringsgraden i styrningen av resurserna i det nuvarande systemet är relativt låg och att det kan innebära att genomförandet av högskole- och forskningspolitiken i vissa fall riskerar att i alltför stor utsträckning lämnas till respektive universitet och högskola. Detta är en varningsflagga: regeringen vill styra mer genom resurstilldelningen snarare än mindre, vilket riskerar att ytterligare försvaga lärosätenas självständighet.

För att akademin ska kunna bygga kreativa miljöer för forskning och utbilda studenter för framtiden måste regeringen bedriva en långsiktig forsknings- och utbildningspolitik med bred majoritet i riksdagen som kan stå emot politiska trender och populistiska utspel.

För oss universitetslärare och forskare är akademisk frihet en fråga som rör själva kärnan i vårt dagliga arbete som går ut på att söka ny kunskap och utbilda kritiskt tänkande studenter. Det fria sökandet efter kunskap kräver att universitetslärare och forskare är obundna och arbetar för att vidga vetandet i mänsklighetens tjänst.

Därför måste utgångspunkten för de utredningsdirektiv som snart presenteras vara att ett nytt system ska värna akademins och vetenskapens integritet. Det måste också ge förutsättningar för universitetslärare att på bästa sätt utbilda studenter i såväl ämnen som i självständig problemlösning och kritiskt tänkande.

Håkan Lindkvist
1:e vice ordförande för SULF

Hittade du det du sökte?

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen på webbplatsen. Genom att fortsätta surfa på sulf.se godkänner du det. Läs mer om användning av kakor.