SULF:s kansli är stängt 29 mars till och med 1 april. / SULF’s office is closed March 29 through April 1.

Sök efter:

SULF:s expertgrupp för ett bättre styr- och resurstilldelningssystem

Dagens resurstilldelningssystem för grundutbildning i högskolan har mer eller mindre sett likadant ut sedan införandet 1993-94. SULF har kritiserat systemet bland annat för att leda till en automatisk urholkning av resurserna genom den årliga pris- och löneomräkning och det produktivitetsavdrag som ingår där.

Nyhet
Tacknad bild på kugghjul och glödlampa samt texten SULF:s expertgrupp.

I slutet på april gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Pam Fredman, professor i neurokemi och nuvarande rektor för Göteborgs universitet, utsågs till särskild utredare och ska redovisa sitt uppdrag senast den 3 december 2018.

Resurstilldelningssystemets utformning har en stor påverkan på våra medlemmars arbets- och anställningsvillkor och är en viktig fråga för SULF. Vi har därför parallellt med utredningen tillsatt en expertgrupp för högskolans resurstilldelningssystem. Gruppen består av sju personer med stor spridning i kompetenser och expertis. Syftet är att få fram nya perspektiv och föra ett öppet samtal om olika resurstilldelningssystems påverkan på akademin. Expertgruppen kommer verka som stöd för förbundets påverkansarbete i frågor om högskolans styr- och resurstilldelningssystem.

Obalans mellan basanslag och externa forskningsmedel
Det finns idag en osund obalans mellan basanslag och externa forskningsmedel. En internationell jämförelse visar att svenska lärosäten har lägre andel basanslag än flera jämförbara länder. Danmarks forsknings- och innovationspolitiska råd presenterade nyligen en rapport med jämförelser mellan Sveriges, Danmarks och Nederländernas forskningspolitiska system. Det som skiljer Sverige från de båda andra, mer framgångsrika länderna, är att Sverige har en betydligt högre andel extern finansiering. I Sverige, säger rapporten, är det därför praktiskt taget omöjligt att göra akademisk karriär utan ett ständigt inflöde av projektpengar. Andelen direkta statsanslag för forskning successivt minskat under de senaste decennierna från två tredjedelar till mindre än hälften. Sverige har idag 43 procent basanslag och andelen fortsätter att minska t både under föregående och nuvarande regeringar.

Konsekvenser av dagens system
En av konsekvenserna av obalansen mellan basanslag och externa medel är att dagens högskolelandskap för den forskande och undervisande personalen karaktäriseras av osäkra anställningar, jakt på pengar till sina egna löner och en brist på tydliga karriärvägar. En tredjedel av den seniora undervisande och forskande personalen, en högre andel kvinnor än män, är tidsbegränsat anställda. Det finns vid de stora universiteten ett tydligt samband mellan en hög andel externa medel och en hög andel tidsbegränsade anställningar och många lärosäten anger detta som orsak till att inte tillsvidareanställa.

Påtvingad tystnad och osäkra anställningar
Den akademiska friheten för enskilda forskare blir lidande eftersom akademisk frihet kräver att anställda vågar säga vad de tycker utan att riskera sin anställning. Arbetsmiljön blir lidande eftersom arbetsplatser med osäkra anställningar har mer problem med dålig arbetsmiljö, stress och bristande tilltro till ledningen. Mobiliteten blir lidande eftersom människor tvingas att hålla sig i närheten av dem de redan känner för att få undervisningstimmar eller vara med i en forskningsansökan. I slutändan riskerar de osäkra anställningsförhållandena inom akademin riskerar att leda till sämre kvalitet inom både utbildning och forskning. De osäkra anställningsförhållandena på landets lärosäten medför också en risk att de mest kompetenta personerna lämnar akademin.

Ett bättre styr- och resurstilldelningssystem
Expertgruppen kommer stärka SULF:s arbete för att regeringens utredning om styr- och resurstilldelningssystem ska resultera i ett bättre system där universitet och högskolor ska kunna leva upp till kraven på forskningens frihet, erbjuda goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö samtidigt som de uppfyller målen för verksamheten.

Expertgruppen består av:
• Henrietta Huzell, ordförande i expertgruppen, arbetsvetare och prodekan på Karlstads Universitet
• Johan Alvfors, tidigare SFS, numera Arkitekt på Codesign AB
• Katarina Bjelke, universitetsdirektör på Uppsala universitet
• Carin Callerholm, biträdande avdelningschef analysavdelningen på UKÄ
• Sophia Hober, professor i bioteknologi på KTH
• Max Kesselberg, tidigare analytiker på UKÄ
• Ulf Sandström, gästprofessor i teknik och vetenskapsstudier på KTH
• Sekreterare: Karin Åmossa, chefsutredare SULF och Anna Lundgren, ombudsman SULF

Fler nyheter