info

SULF:s kansli på Ferkens gränd är stängt för spontanbesök. Service via telefon och mejl ges som vanligt.

– Rapporten visar att det finns ett omfattande missnöje med hur de lönesättande samtalen fungerar och framför allt med hur cheferna hanterar lönesättningen. Jag vill ändå betona att majoriteten av medlemmarna ändå vill ha lönesättning genom lönesättande samtal. Dessutom behöver chefernas förutsättningar uppmärksammas i ljuset av att de oftast har alldeles för många medarbetare att sätta lön på och för lite tid till sitt uppdrag, säger Robert Andersson, förhandlingschef på SULF.

Nästan hälften av de tillfrågade medlemmarna hade fått sin revision 2019 via lönesättande samtal. 15 procent svarade att facket hade förhandlat och 19 procent menade att lönesättningen var ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Mer än hälften svarade att det inte fanns eller att de inte kände till några lönekriterier på arbetsplatsen.

När det gäller själva lönesamtalet menade en tredjedel att sambandet mellan medarbetarens prestation och lönen inte hade tydliggjorts i samtalet. Hela två tredjedelar ansåg att de inte kunde påverka lönen genom samtalet. Lika många menade att man inte hade samtalat om vad man kan göra för att påverka lönen inför nästa års revision. Endast 33 procent av medlemmarna svarade att de var mycket eller ganska nöjda med hanteringen av lönerevisionen och trots detta svarade nästan hälften att de i kommande revisioner ville att lönen skulle sättas i lönesättande samtal. Detta kan tolkas som om man inte är negativ till själva modellen men har invändningar mot genomförandet. I fritextsvaren framkommer att många vill ha lönesättande samtal/dialog med närmaste chef men att facket ska ha en större roll vid de årliga revisionerna.

Resultatet av enkäten väcker många frågor om hur systemet upplevs och dess legitimitet hos medlemmarna och de fackliga förtroendevalda. Det måste uppfattas som en mycket allvarlig brist i tillämpningen om så många som två tredjedelar menar att lönesamtalet inte kan påverka lönesättningen.

Utifrån den utvärdering som de centrala parterna genomförde 2020 och utifrån denna rapport är slutsatsen den att de centrala parterna måste se över modellen, förstärka de lokalfackligas inflytande över lönebildningsprocessen och verka för att man inom statens avtalsområde kan ha flera modeller för hur den lokala lönebildningen på myndigheterna kan genomföras.

Följande punkter bör vara ett utgångsläge för de central parternas arbete med nuvarande lönebildningsmodell:

  • Vilka förändringar i avtalet måste göras för att
    • skapa tilltro till lönebildningsmodellen?
    • lokala parter ska kunna anpassa lönebildningsprocessen efter verksamheten?
    • lokala fackliga företrädare ska kunna ha full insyn i löneprocessen?
    • löneutrymmet ska kunna sättas i relation till den lokala verksamheten snarare än vara lika oavsett verksamhetens resultat?
  • Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att parterna ska kunna rekommendera lokal lönebildning genom lönesättande samtal?

Läs rapporten här: Lönesättande samtal som lönebildningsmodell inom högskolesektorn – utvärdering

Råd & stöd
Hej, hur kan vi hjälpa dig?
{{ currentTitle }}