Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten

2020-04-23

REMISSVAR

Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten
(SOU 2019:43)

Ert dnr Fi2019/03441 /SFÖ

Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lämnar härmed sitt yttrande över på ovanstående remiss, daterad 24 januari 2020.

Utredningens förslag

Tillitsdelegationen lämnar förslag om att inrätta stöd till statliga myndigheter och om att inrätta en regeringsnära utvecklingsmiljö. I betänkandet föreslås att Arbetsgivarverket ges i uppdrag att tillhandahålla stöd till myndigheterna för att utveckla en mer tillitsbaserad styrning och ledning. I betänkandet föreslås också att regeringen ska tillsätta en kommitté som får i uppdrag att skapa en arena för att kunna överväga och identifiera lösningar på komplexa samhällsutmaningar tillsammans med berörda myndigheter och andra aktörer.

SULF:s övergripande synpunkter

SULF anser att utredningen på ett bra sätt lyfter fram värdet av en mer tillitsbaserad styrning av de statliga verksamheterna. SULF utgår särskilt från lärosätenas verksamhet och behov. Vi har i många sammanhang lyft fram värdet av en fri akademi där lärare och forskares frihet att utveckla såväl forskning som undervisning är av avgörande betydelse. Detta bör ytterligare förtydligas i lagstiftningen. För att det ska bli möjligt med en tillitsbaserad styrning krävs att professionerna inom högskolan stärks ytterligare. Förbundet vill här hänvisa till vad vi framförde i vårt remissvar på utredningen ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan” (SOU 2019:6):

SULF tillstyrker alla fyra förslagen och ställer sig helhjärtat bakom dem med motiveringen att en fri akademi är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna verka som en kritisk kraft i samhället. En fri akademi är tillsammans med en fri press och oberoende domstolar några av demokratins grundpelare.

I Bolognaprocessens Pariskommuniké har de europeiska ländernas utbildningsministrar deklarerat att akademisk frihet och integritet, institutionell autonomi, studenters och personals delaktighet i styrningen av den högre utbildningen, tillsammans med offentligt ansvarstagande utgör ryggraden i det europeiska högre utbildningsområdet. Eftersom dessa värden under de senaste åren har utmanats i vissa europeiska länder, betonar ministrarna att de starkt förbinder sig att värna och skydda dessa fundamentala värden.[1]

Utredningens förslag ligger helt i linje med Pariskommunikén och med andra internationella överenskommelser såsom Magna Charta Universitatis och Unescos rekommendation angående statusen för personal inom den högre utbildningen.

Det finns alltså en internationell medvetenhet både om värdet med en fri och stark akademi och att det finns konkreta hot mot en sådan på många håll i vår omvärld. En fri akademi är inte en självklarhet. SULF uppmanar den svenska regeringen att agera som förebild för andra länder och stärka skyddet i lagstiftningen på det sätt som utredningen föreslår.

Förstärkta akademiska kärnvärden är inte bara en grundläggande pelare i en fri demokrati utan också en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas med hög kvalitet. Högskolelagen stadgar att verksamhetens ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, men vi som är verksamma i sektorn vet att detta ofta brister. Många universitetslärare har ingen tid för forskning inom ramen för sina anställningar, och många forskare får inte möjlighet att undervisa i den utsträckning som krävs för en framgångsrik akademisk karriär. Som konsekvens hamnar många studenter långt från forskningen och får inte insikt i och kunskap om hur kunskapsbildning sker. Det finns dessutom stora skillnader mellan olika utbildningar där, generellt sätt, de stora kvinnodominerade utbildningarna är de som har minst kontakt med forskningsaktiva lärare. Det är också där det finns minst forskningspengar.

Utbildningens frihet är lika viktig som forskningens frihet. Utbildningens innehåll ska bestämmas av de som har vetenskaplig och pedagogisk kompetens och den enskilda läraren måste ges stor frihet i sin undervisning. I exemplet Ungern som lyftes i inledningen kan vi se att regeringen i allt större utsträckning tar makten över den högre utbildningen och går så långt som att uppmana studenterna till att ange sina lärare. Att lagskydda utbildningens frihet är en försäkran om att den högre utbildningen ses som en viktig del i ett öppet demokratiskt samhälle. Att detta inte skyddas i svenskt lag är en brist och SULF välkomnar därför utredningens förslag på detta område.

SULF:s synpunkter på förslagen

SULF anser att det är bra att man lyfter behovet av stöd och samordning när det gäller att utveckla en tillitsbaserad styrning. Vi är dock tveksamma till förslaget att stödet ska tillhandhållas av Arbetsgivarverket givet deras roll i övrigt. Vi tror mer på att det utvecklas i dialog med enskilda myndigheter och lärosäten där många aktörer är involverade. Inom högskolan har det funnits en tendens att man mer diskuterar lärosätenas frihet, som är viktigt i sig, än de enskilda lärarnas och forskarnas frihet som är ännu viktigare. Därför tror vi att stödet behöver anpassas till de olika statliga verksamheternas behov och att detta görs i nära dialog med lärosätena, fackliga organisationer och företrädare för de olika professioner som verkar på lärosätena. Exakt hur stödet bäst utformas behöver utredas vidare.

Mats Ericson

Förbundsordförande

[1] Bolognaprocessens Pariskommuniké 2018