SULF.se / Nyhetsarkiv / Remissvar / Remissvar: Promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning

Remissvar: Promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning

SULF tillstyrker regeringens förslag till ny formulering av Högskolelagens kap. 1 § 5 förutsatt att regeringen följer upp det förändrade uppdraget till högskolorna med de resurser som krävs för att lagen ska kunna följas och målen uppnås. SULF ser allvarligt på att regeringen i sin promemoria underskattar i vilka konsekvenser förslaget till ändring av högskolelagen bör och kommer att få för undervisningsuppdraget. För att kunna förverkliga regeringens målsättningar om breddat deltagande och högkvalitativ utbildning för alla som antagits krävs resurser för undervisningsuppdraget som idag inte finns. SULF delar inte regeringens bedömning att förslaget inte skulle få några ekonomiska konsekvenser.

2017-09-28

REMISSVAR

Promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning

Ert dnr U2017/03082/UH

Regeringen föreslår i sin promemoria Brett deltagande i högskoleutbildning en ändring i högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 §. Ändringen innebär i sak att den tidigare formuleringen om att högskolorna aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan, ändras till att högskolorna ska främja ett brett deltagande. Regeringen avser att göra motsvarande ändring i Förordning (2012:811) med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

Som bakgrund till förslaget anför regeringen att både nationella och internationella erfarenheter visar att fokus på breddat deltagande leder till mer framgångsrika strategier för att få underrepresenterade grupper att söka, påbörja och fullfölja en högskoleutbildning. Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) innehöll förslag om ökad tillgänglighet till högre utbildning i hela landet. Regeringen skriver därför i sin promemoria att ökad geografisk tillgänglighet ska vara en aspekt av breddat deltagande. Regeringen hänvisar till UHR:s kartläggning som visar att de lärosäten som har mål på området breddad rekrytering redan använder formuleringen breddat deltagande.

Med den förändrade formuleringen vill regeringen inte att arbetet för breddad rekrytering ska prioriteras ner på lärosätena, utan att fler insatser ska följa på en breddad rekrytering. I promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning definieras den nya formuleringen brett deltagande:

Formuleringen får således anses innefatta såväl åtgärder för att främja breddad rekrytering, som åtgärder i övrigt för att personer från olika delar av landet, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund ska fullfölja en högskoleutbildning. Det är viktigt att betona att benägenheten att påbörja och fullfölja en högskoleutbildning kan påverkas av kombinationer av dessa faktorer. (sid 6)

Regeringen hänvisar vidare till att berörda lärosäten har frihet att inom ekonomiska ramar avgöra omfattningen av arbetet och bedömer därmed att förslaget inte kommer medföra ökade kostnader eller få andra ekonomiska konsekvenser.

SULF:s synpunkter på förslaget

Regeringens förslag till förändring i högskolelagen ligger helt i linje med de erfarenheter som gjorts på området. Att en förändring av studentpopulationen bara skulle vara en fråga fram till själva tillträdet är inte en ändamålsenlig strategi. Att införa ett begrepp som omfattar hela processen från ansökan till examen är en bra strategi för att uppnå det övergripande målet om breddad rekrytering, ett mål som SULF delar med regeringen.

Men SULF ser allvarligt på att regeringen i sin promemoria underskattar i vilka konsekvenser förslaget till ändring av högskolelagen bör och kommer att få för undervisningsuppdraget.

SULF:s medlemmar möter varje dag studenter med olika behov och i det mötet gör de allt som står i deras makt för att möta dessa behov. Men parallellt med att ambitionerna att bredda deltagandet i högre studier har resurserna till högre utbildning urholkats och många är de lärare som vittnar om att de inte har den tid och förutsättningar som uppdraget att upprätthålla kvalitén på utbildningen kräver och som de i sin yrkesroll kräver av sig själva, än mindre ägna sig åt pedagogiskt utvecklingsarbete.

I debatten som följt på regeringens promemoria har frustrationen över att kvalitén på utbildningarna hotas på grund av resursbristen i vissa fall riktats mot de studenter som regeringen i själva verket vill ge bättre förutsättningar. I värsta fall kan det både på individ- och systemnivå förstärka de hinder som ligger bakom den sociala snedrekryteringen. SULF ser att det finns en uppenbar risk att det goda blir det bästas fiende. För att kunna förverkliga regeringens målsättningar om breddat deltagande och högkvalitativ utbildning för alla som antagits krävs resurser för undervisningsuppdraget som idag inte finns.

SULF delar inte regeringens bedömning att förslaget inte skulle få några ekonomiska konsekvenser. I den mån insatser är generella stödinsatser som är tillgängliga för alla studenter oavsett ämnesområde så finns det viss logik i regeringens slutsats. Men i praktiken så måste uppfyllelse av målet om breddat deltagande också omfatta undervisningen och undervisningens finansiering är i allra högsta grad styrd. Resurserna för undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete varierar stort mellan olika ämnesområden. Urholkningen av resurstilldelningen drabbar alla ämnesområden, men inom humaniora och samhällsvetenskap är läget akut.

En farhåga som finns i sektorn är att förslaget skulle innebära sänkta krav på studenterna vid examination och därmed sänkt kvalitet på utbildningen. Nivån på grundläggande, avancerad och forskarutbildning regleras i högskolelagens 8 § och inte 5 § som förslaget handlar om. Men kvalitén på högre utbildning är på så sätt beroende av kvalitén på gymnasieskolan och högskolan bör inte tvingas att kompensera för kvalitetsbrister i gymnasieskolan. En gymnasieskola med hög kvalitet som ger sina elever förutsättningar att tillgodogöra sig högre studier är helt avgörande för breddad rekrytering, breddat deltagande och hög kvalitet på högre studier.

Huvudvägen till breddat deltagande går från en högkvalitativ gymnasieskola, via en inkluderande rekrytering till en högskoleutbildning där universitetslärarna har förutsättningar att möta en mångfald av behov i studentpopulationen. Ingen önskar, eller har nytta av sänka kvalitetskrav någonstans i utbildningssystemet och regeringen behöver säkra varje steg i den här kedjan för att uppnå målet om breddat deltagande.

Den avgörande faktorn för att högskolan och dess lärare ska kunna leverera sin del av uppdraget är resursfrågan. Med tillbörliga resurser kan Sveriges högskolelärare leverera högkvalitativ utbildning som svarar mot en mångfald av behov i studentpopulationen, men urholkningen av resurstilldelningen är ett allvarligt hot mot både kvalitet och breddat deltagande.

SULF tillstyrker regeringens förslag till ny formulering av Högskolelagens kap. 1 § 5 förutsatt att regeringen följer upp det förändrade uppdraget till högskolorna med de resurser som krävs för att lagen ska kunna följas och målen uppnås.

För Sveriges universitetslärare och forskare – SULF

Mats Ericson                                              Karin Thorasdotter
Ordförande                                                Ombudsman

Vi kan högskolan! Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. Bli en av oss!
Hittade du det du sökte?