Offentligt finansierad högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för alla studenter - SULF kommenterar
Idag publiceras den andra delen av internationaliseringsutredningen, Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige, SOU 2018:78. Den viktigaste principiella frågan som tas upp är den om studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES.
Utredaren Agneta Bladh ser problem med dagens studieavgiftssystem, bland annat för att det inte är rättssäkert för studenterna och för att det inte är tydligt vad de får för pengarna. Utredaren rekommenderar därför lärosätena att tydligare redovisa vad som ingår i avgiften och också en ändring av regelsystemet som tydliggör när en student ska kunna få pengarna tillbaka. Utredaren föreslår också ett utökat stipendieprogram med särskilda medel för så kallade flaggskeppsstipendier riktade till elitstudenter.
– Ett utökat stipendieprogram och möjlighet för lärosätena att sätta ned avgifter för avgiftsskyldiga studenter i särskilda fall är bra på det sättet att vi kan få fler utländska studenter till svenska lärosäten med alla de fördelar det innebär. Men det här resonemanget är bara logiskt i ett system som ser utbildning främst som en investering för den enskilda studenten, som en vara som kan köpas på en marknad och där man kan få pengarna tillbaka om något är fel på varan. Det är här vi hade högre förväntningar på utredningen, säger Karin Åmossa, chefsutredare och ansvarig för internationella frågor på SULF.
SULF ser de kunskaper som studenterna får genom en högskoleutbildning inte bara som den enskilda studentens egendom utan som en investering i vår gemensamma framtid. Sveriges framtida konkurrenskraft är beroende av goda relationer med människor från olika delar av världen. Av de studenter som kommer hit för att studera kommer en del att stanna i Sverige och bidra till vårt samhälle och till vår ekonomi både genom sin kompetens och genom sina relationer i de länder de har kommit ifrån. De som väljer att återvända hem blir en resurs genom de kontakter de skapat med svenska studenter, företag och organisationer under studietiden. I båda fallen bidrar studenterna till att skapa en internationell miljö på lärosätena och det som kallas ”internationalisering på hemmaplan”. Sverige har allt att vinna på att alla studenter, oavsett var de kommer ifrån, får lika villkor i form av en avgiftsfri utbildning.
– Svenska studenter är i en internationell jämförelse ganska dåliga på att resa ut till andra länder och mobiliteten är låg, särskilt bland blivande lärare och socionomer. Det är yrkesgrupper som har stor påverkan på framtida generationer och det är därför särskilt viktigt att de får tillfälle till internationella kontakter genom de internationella studenter som kommer hit. Vi är övertygade om att mångfald ökar kvaliteten i utbildningarna för alla studenter. Ett utökat stipendieprogram och särskilda satsningar mot elitstudenter räcker inte för att skapa den förståelse och de relationer med omvärlden som behövs för en hållbar framtid. Det finns också en risk att den logik som avgiftssystemet bygger på sprids till svenska studenter om vi i framtiden får en regeringen som vill spara pengar, säger Karin Åmossa.