SULF:s kongress 2018

Alla SULF-medlemmar, föreningar och sektioner har rätt att skriva motioner till SULF:s kongress. Inför SULF:s kongress 2018 har 43 motioner inkommit.

mer information kommer strax

Här kan du kunna läsa förbundsstyrelsens propositioner.

Förbundsstyrelsens proposition Verksamhetsinriktning 2019-2021

Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona – SULF:s lönepolitiska program

Förbundsstyrelsens proposition Kollegialitet 2.0

Förbundsstyrelsens proposition Vissa stadgeforändringar

Förbundsstyrelsens proposition SULF – en organisation med kraft att driva förändring

Förbundsstyrelsens proposition Instruktion och råd till valberedningen

Kongressen är SULF:s högsta beslutande organ. Den går att jämföra med Sveriges riksdag, det vill säga: det är valda ombud som fattar beslut i olika frågor. Kongressperioden är tre år. Till varje kongress utses ombud, totalt 101 stycken. Ombuden utses av SULF:s lokalföreningar och antalet mandat baseras på respektive förenings medlemsantal. Procedurerna på en kongress kan ibland verka lite oöverskådliga, men förhoppningsvis kan denna lilla lathund underlätta så att kongressen blir en positiv möjlighet att diskutera intressanta och viktiga frågor med andra och tillsammans fatta beslut om förbundets framtid.

Som alltid blir en kongress mer lättöverskådlig med lite förberedelser. Eftersom du som kongressombud företräder hela din förening så är det alltid bra att diskutera olika frågor som kommer upp på kongressen med andra i styrelsen eller andra i föreningen. Så här kan du och föreningens övriga kongressombud förbereda ert deltagande:

• Diskutera de motioner och propositioner som inkommit till kongressen. Fundera på förbundsstyrelsens förslag till beslut och diskutera hur du ställer dig till dessa.
• Besluta vad du tycker, och gör korta anteckningar. Det är många beslut att ta ställning till och det är därför bra att anteckna som stöd för minnet.
• Om du vill att kongressen ska fatta ett annat beslut än det föreslagna, förbered argument och yrkanden så att du inte måste hitta på dem på stående fot.
• Om du tror att det kommer att bli diskussioner om någon fråga där du har en tydlig uppfattning, förbered även den.
• Diskutera gärna inom styrelsen och med kongressombud från andra föreningar för att hitta meningsfränder. Detta ger er större möjligheter att få igenom er fråga.

Inför kongressen läggs ett antal olika dokument och beslutsunderlag fram och det är inte alltid självklart att veta vad som används till vad. Därför är det bra att försöka skilja på 1. motioner/propositioner och 2. rapporter (till exempel årsredovisningar, verksamhetsberättelser och andra rapporter).

Motioner och propositioner är förslag till beslut. Det är dessa som bestämmer vad förbundet ska tycka och göra under nästa mandatperiod.

Rapporterna är till för att kongressen ska kunna fastställa att förbundsstyrelsen gjort det man skulle. Det innebär att kongressen inte kan ändra i dem. Kongressen kan godkänna dem och lägga dem till handlingarna eller – om de är gravt missvisande – besluta att inte godkänna dem. Du och de andra kongressombuden använder rapporterna för att bestämma om ni vill bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet. Du kan dessutom använda dem för att avgöra om du vill rösta på att de som kandiderar till omval.
Det kongressen formellt gör med rapporterna är att lägga dem till handlingarna. De aktiva besluten kommer när kongressombuden på grundval av rapporterna fattar beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen och väljer en ny styrelse.

I förbundets stadgar föreskrivs vilka frågor kongressen måste behandla. Det är dokument som handlar om förbundets ekonomi och verksamhet den senaste kongressperioden, samt förslag till budget, medlemsavgift och styrelse för den kommande perioden. Dessutom kan medlemmar, lokalföreningar, sektionsstyrelser och förbundsstyrelse inkomma med förslag till andra beslut som borde fattas av kongressen.

Förslag som kommer från föreningar, sektionsstyrelser eller enskilda medlemmar kallas motioner.

Förslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas propositioner.

Eftersom kongressen har 101 ombud kan inte alla beslut diskuteras i plenum. I stället bereds besluten av utskott. Ett utskott är en grupp kongressombud som diskuterar frågorna mer i detalj. Utskottets uppgift är att föreslå (”hemställa”) vad kongressen ska besluta. Varje utskott har ett antal motioner och eventuellt några propositioner att diskutera.

I utskottet, eller vid utskottssammanträdet som det kallas, får utöver kongressombuden också representanter för förbundsstyrelsen närvara. Dessutom bistår förbundets tjänstemän som sekreterare och ibland som föredragande. Det förekommer också att personer som valberedningen föreslagit ska väljas till förbundsstyrelsen närvarar under utskottsdiskussionerna. Det är enbart kongressombuden som har rösträtt. Övriga närvarande har närvaro- och yttranderätt men inte rösträtt.

Det ingår i förbundsstyrelsens uppgift att förbereda förslag till beslut för inkomna motioner; om de ska bifallas, avslås eller anses besvarade. Du och de andra kongressombuden är helt fria att hålla med, argumentera emot eller föreslå helt egna förslag till beslut.

Arbetet i utskotten består i att du och de andra ombuden diskuterar om ni vill följa förbundsstyrelsens förslag till beslut eller om ni hellre vill föreslå att kongressen beslutar i enlighet med motionärens förslag till beslut. Ibland – om förbundsstyrelsen föreslagit bifall till motionen – är det helt enkelt samma sak.

Om utskottet bestämmer sig för att förkasta både förbundsstyrelsens och motionärernas förslag och i stället föreslå ett helt eget förslag till beslut så måste detta förslag formuleras och dokumenteras i utskottets protokoll. Utskottsprotokollet blir sedan grund för besluten och diskussionen i plenum.

I utskotten använder man vanligen handuppräckning för att begära ordet. I plenum är det mer formellt, så man får lämna en lapp med sitt namn på till presidiet när man vill tala. Så gör man därför att det då är enkelt att se till att talarna får ordet i rätt ordning.

Ett förslag kallas för ett yrkande. I utskotten formuleras yrkandena oftast muntligt, men i plenum skriftligt. Det beror på att ordföranden måste kunna upprepa yrkandet korrekt i beslutsprocessen, framför allt om två eller flera förslag till beslut står emot varandra.