SULF:s kongress 2021

• Protokoll
• Bilagor:
  • Arbetsordning
  • Röstlängd
  • Stadgar
  • Proposition 13 – Tillsammans är vi starka – strategi för  rekrytering
  • Proposition 14 – SULFs lokalföreningar – hjärtat i förbundet
  • Proposition 18 – Verksamhetsinriktning 2022-2024
  • Proposition 21 – Instruktion och råd till valberedningen

• Utskott A
  • Utskott A: Förslag till stadgar i sin helhet där förslag till strykningar tillägg och omdispositioner framgår
• Utskott B
• Utskott C
• Utskott D
• Redaktionskommitténs förslag till verksamhetsinriktning

Vid motionstidens slut den 31 augusti hade 51 motioner kommit in. Numreringen är preliminär och kan komma att ändras.

Valberedningen består av:

Film: Valberedningens förslag

Arbetsutskott:

Ledamöter:

Suppleanter:

För att underlätta för dig som önskar skriva ut kongresshandlingarna finns de samlade nedan i två filer.

SULF:s kongresshandlingar del 1 –  Bilagor 1-10, dvs mötesregler och rapporter

SULF:s kongresshandlingar del 2 – Bilagor 11- 21, dvs propositioner, motioner och valberedningens förslag

Program för SULF:s kongress

SULF:s stadgar – fastställda av kongressen 2019

Föredragningslista SULF:s kongress 2021

01 Arbetsordning SULF:s kongress 2021

02 Förslag till beslut om utskottsindelning

03 SULF:s verksamhetsberättelse och årsredovisning 2018

(Se film verksamhetsberättelser 2018-2021)

04 SULF:s verksamhetsberättelse och årsredovisning 2019

05 SULF:s verksamhetsberättelse och årsredovisning 2020

06 Verksamhetsrapport 2021

07 SULF Rapport: Lönesättande samtal i högskolan från 2021

08 SULF Rapport: Slutrapport fokusgrupp arbetsmiljö från 2020

09 SULF Rapport: Slutrapport fokusgrupp om medlemmar i forskningstunga miljöer från 2021

10 SULF Rapport: Slutrapport fokusgrupp lärares arbetstid från 2021

11 Förbundsstyrelsens proposition Reglering av SULF:s arbete och styre – en reviderad stadga

12 Utskott A – motioner och motionssvar

13 Förbundsstyrelsens proposition: Tillsammans är vi starka – SULF:s strategi för rekrytering

14 Förbundsstyrelsens proposition: SULFs lokalföreningar – hjärtat i förbundet

15 Utskott B – motioner och motionssvar

16 Utskott C – motioner och motionssvar

17 Utskott D – motioner och motionssvar

18 Förbundsstyrelsens proposition: Verksamhetsinriktning 2022-2024

19 Förbundsstyrelsens proposition: Budget, medlemsavgifter och konfliktfondering

20 Valberedningens förslag 2021

21 Förbundsstyrelsens proposition_Instruktion och råd till valberedningen

Följande utgör det förslag för indelning i utskott och fördelning av ombud på utskott som ingår i kongressens handlingar. Indelningen kongressombud har skett med hänsyn till de inkomna önskemålen i möjligaste mån. I de fall inget önskemål om utskottsindelning inkommit så har indelningen skett för att uppnå en jämn fördelning av ombud i de olika utskotten.

Utskott A

Utskottet hanterar:

19-Proposition_Budget-medlemsavgifter-och-konfliktfondering

11 Proposition Reglering av SULF:s arbete och styre – en reviderad stadga

21 Proposition_Instruktion och råd till valberedningen

12 Utskott A_motioner och motionssvar

Utskott B

Utskottet hanterar:

13 Proposition Tillsammans är vi starka – SULFs strategi för rekrytering

14 Proposition_SULFs lokalföreningar – hjärtat i förbundet

15 Utskott B – motioner och motionssvar

Utskott C

Utskottet hanterar:

18 Proposition_Verksamhetsinriktning 2022-2024

16 Utskott C – motioner och motionssvar

Utskott D

Utskottet hanterar:

18 Proposition_Verksamhetsinriktning 2022-2024

17 Utskott D – motioner och motionssvar

Mandatfördelningen till SULF:s kongress görs, i enlighet med SULF:s stadgar, på den lokala SULF-föreningens medlemsantal vid årsskiftet. Extrakongressen 2019 beslutade om en ändring i förbundets stadgar så att endast aktiva föreningar tilldelas mandat till kongressen. Som aktiv räknas förening som under året före kongressen genomfört ett årsmöte.

SULF:s kongress 2021 har Fritt sökande efter ny kunskap som tema. Akademin är ofta en av de första måltavlorna för politiker med svaga demokratiska grundvärden. Vi ser just nu konkreta hot mot den akademiska friheten i vår omvärld och det är extra angeläget att vi är uppmärksamma och värnar det fria sökandet efter ny kunskap i Sverige. Sverige kan och bör agera som en förebild där en fri akademi är en av grundpelarna i demokratin. Men även i Sverige ser vi hot mot den akademiska friheten, framförallt i form av otrygga anställningar, forskningsfinansieringssystemet och svagt lagskydd.

Vad menar vi med fritt sökande efter ny kunskap?

• Akademisk frihet: Doktorander, forskare och lärare ska fritt kunna välja forskningsproblem och publicera resultat utan rädsla för repressalier. Tillsammans i kollegiet ska de avgöra metod och innehåll i utbildningen. Det fria sökandet efter ny kunskap kräver att universitetslärare och forskare är obundna från politiska och ekonomiska intressen. Akademisk frihet i både forskning och högre utbildning är grundbulten i ett fritt sökande efter ny kunskap.
• Trygghet i anställningen är en viktig förutsättning för det fria sökandet efter ny kunskap. Akademisk frihet på den individuella nivån måste kunna utövas i praktiken. En stark lagtext är bra men räcker inte för att vi ska kunna påstå att den akademiska friheten för universitetslärare och forskare i vårt land är stark. Akademisk frihet är till exempel omöjlig för den som är rädd att förlora sitt jobb eller för den som står i en osund beroendeställning till mer seniora kollegor eller ledning.

Varför är det viktigt?

En fri akademi är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna fungera som en välbehövlig kritisk kraft i samhället. Tillsammans med en fri press, fria fackföreningar och oberoende domstolar utgör den en av demokratins grundpelare. Utan akademin som en kritiskt kraft öppnas dörrarna för politisk godtycklighet och spridning av falska fakta.

Ett fritt sökande efter ny kunskap är också en viktig förutsättning för kvalitet i både forskning och utbildning. Kritiska diskussioner mellan forskare och universitetslärare som är obundna av politiska och ekonomiska intressen borgar för forskning av hög kvalitet som bryter ny mark på ett i dag okänt sätt. Det leder till att mängden ny kunskap kan ökas och komma samhället till gagn.

Hur ser det ut? Hot mot friheten

Akademin är ofta en av de första måltavlorna för politiker med svaga demokratiska grundvärden. Vi ser just nu konkreta hot mot den akademiska friheten i vår omvärld och det är extra angeläget att vi är uppmärksamma och värnar det fria sökandet efter ny kunskap i Sverige. Sverige kan och bör agera som en förebild där en fri akademi är en av grundpelarna i demokratin. Men även i Sverige ser vi hot mot den akademiska friheten, framförallt i form av otrygga anställningar, forskningsfinansieringssystemet och svagt lagskydd.

• Otrygga anställningar: En förutsättning för det fria sökandet efter kunskap är anställningstrygghet. Den som är rädd för att förlora sitt jobb eller som är i en beroendeställning har svårare att fritt söka efter ny kunskap. I Sverige har nästan 30 procent av den forskande och undervisande personalen vid lärosätena en tidsbegränsad anställning, doktoranderna oräknade. Tillsvidareanställning ger trygghet och arbetsro som gör att individen kan prestera bättre. Men ett växande problem är att även tillsvidareanställningar kan vara osäkra. Forskande personal med externfinansiering sägs helt enkelt upp när pengarna tar slut.
• Forskningsfinansiering: Dagens finansieringssystem bidrar till kortsiktighet och otrygghet för Sveriges forskare. Forskning finansieras av basanslag från staten till lärosätena eller med externa medel som måste sökas i konkurrens från till exempel statliga forskningsråd, privata stiftelser eller EU. Regeringar talar sig gärna varma för tryggare karriärvägar i akademin. Men samtidigt fortsätter forskningspropp efter forskningspropp, alldeles oavsett regeringens färg, att prioritera ner lärosätena som mottagare av FoU-medel ur statsbudgeten, och det är ingenting som kommer att förändras inom överskådlig tid. Därför behöver lärosätena ta ett större ansvar för att skapa trygga villkor, och det oavsett beroendet av externa medel för forskning och utbildning på forskarnivå.
• Lagskydd: Akademisk frihet måste omfatta både forskning och utbildning. I Sverige är forskningens frihet skyddad i grundlag och högskolelag. Det finns ett regeringsförslag om att högskolelagen ska ändras så att akademisk frihet ska genomsyra både forskning, utbildning och hela lärosätenas verksamhet. Det föreslås träda i kraft under 2021, men innebär inte samma starka grundlagsskydd för utbildningen som för forskningen. SULF bedriver påverkansarbete för att grundlagsskydda även den högre utbildningens frihet. Att stärka lagskyddet för utbildningens frihet är en försäkran om att den högre utbildningen ses som en viktig del i ett öppet demokratiskt samhälle.

Den 12 mars skickades kallelsen till SULF:s kongress 2021 till SULF:s lokalföreningar tillsammans med mandatberäkningen. Ombud utses av SULF:s lokalföreningar och meddelas SULF:s kansli senast den 31 augusti 2021.

Kallelse till SULF:s kongress

SULF:s kongress 2018

SULF:s digitala extrakongress 2019

• Kongressen är i Zoom och för mötesdemokrati använder vi mötesverktyget Suffra.
• Vi rekommenderar att du använder två enheter samtidigt, så att du har mötesverktyget Suffra i till exempel mobilen och Zoom i datorn.
• Se till att du har en dator med stabil uppkoppling, en smartphone och hörlurar.
• Zoom:
  • Kongressen är i Zoom – alla deltagare får en länk i nyhetsbrev någon dag innan kongressen.
  • Saknar du Zoom-länk? Kontakta lok@sulf.se.
• Suffra: Mötesverktyget Suffra kommer att användas. Länk till inloggning i Suffra finns här.
  • Logga in med BankID. Saknar du BankID? Kontakta freddy@suffra.se.
  • Film om hur du använder mötesverktyget Suffra finns här.

PS. Många stressas av att se sig själv i bild. Ett sätt att minska zoom-tröttheten kan vara att stänga av sin egen bild, men ändå vara synlig för andra mötesdeltagare.Tryck på de tre  prickarna i din egen bild och välj Hide Self View.

Här har vi samlat några tips/frågor och svar om mötesverktyget Suffra:

1. Logga in i valfri webbläsare (ej Explorer). Ingen app behöver laddas ned. Länk till inloggning.
2. Två enheter: Vi rekommenderar att du använder två enheter samtidigt, så att du har mötesverktyget Suffra i till exempel mobilen och Zoom i datorn. Du får ut mest av det digitala mötet.
3. Närvarokoll: När man använder Suffra kan närvaron snabbt och enkelt stämmas av. Detta görs genom en närvarokontroll där varje deltagare skriver in en kod som meddelas av ordföranden och visas i Zoom.
4. Omröstningar: Suffras kanske viktigaste funktion är att sköta omröstningarna. Det finns så kallade ”öppna omröstningar” där alla deltagares röster blir offentliga, likt acklamation på ett fysiskt möte. Där det behövs finns även slutna omröstningar, likt att rösta med urna och lappar.
5. Yrkanden: Om du har ett ändrings – eller tilläggsförslag till någon fråga kan du tillkännage det genom att lägga ett yrkande. Detta gör du enklast genom att leta upp den punkt du vill yrka på i föredragningslistan. Där trycker du på pilen till höger om punktens namn. Därefter trycker du ”Visa yrkanden” och ”Lämna yrkande”.
6. Kan man vara inloggad på flera enheter? Ja. Du kan vara inloggad i Suffra i flera enheter. Kan vara bra om du vill följa mötet i Zoom på datorskärmen och interagera i Suffra med till exempel mobilen. Men om du önskar skriva ett långt yttrande kan det vara smidigt att kunna göra det i datorn istället för i mobilen.
7. Hjälp – jag ser inte omröstningsrutan! Om din webbläsare tappar kontakt med internet kan det hända att du också tappar synkroniseringen med Suffra. Du märker av detta om mötesledaren säger att något ska ploppa upp på din skärm, men detta inte sker. Till exempel om omröstningsrutan inte dyker upp när det är dags att rösta. Du måste då uppdatera sidan. På dator trycker du på den runda pilen vid adressfältet eller tryck på tangenten F5 på tangentbordet. På tablet/iPad/smartphone/liknande så syns inte alltid pilen. Ofta kan man uppdatera sidan genom att dra med fingret uppifrån och ned.
8. Kolla så att du är i rätt möte! Välj Plenum när du loggar in på morgonen. Du ser längst upp på sidan vilken möte du är i. Byt till utskott när det är dags för det. Det kommer du också att få uppmaning att göra. Du byter möte genom att klicka på de tre vågräta strecken längst upp till höger. Välj byt möte.
9. Behöver du lämna kongressen? När ett ombud behöver lämna mötet under pågående förhandling ska det anmälas till presidiet så att närvaroförteckningen kan justeras. I samband med detta anmäls också om ersättare träder in samt vem denne är. Frånvaron anmäler du skriftligt via Suffra och knappen Ordningsfråga. Närvaroförteckningen justeras. Närvaroförteckningen justeras så att ersättare är närvarande som ombud. Vid återkomst till mötet efter frånvaro anmäls detta via Suffra. Om ersättare därmed träder tillbaka ska presidiet informeras om detta. Anmälan görs skriftligt via Suffra och knappen Ordningsfråga. Närvaroförteckningen justeras.
10. Har enheten gått ned i viloläge? Även om enheten går ner i viloläge loggas du inte ut ur Suffra. Du är inloggad tills du själv loggar ut, men backa inte, tryck alltså inte på tillbakaknappen i webbläsaren, då kan du tappa kontakten med Suffra. Du kan vara inloggad i Suffra på flera enheter. Du behöver BankID på någon enhet, men inte på alla. Ett tips är att trycka på uppdateraknappen med jämna mellanrum för att datapaketen ska hänga med i systemet.
11. Film om hur du använder mötesverktyget Suffra finns här.
12. Teknikfrågor om Suffra besvaras av Freddy Grip på Suffra. Det går också att ringa Suffra på 010 263 33 00.

Suffra:  Logga in i Suffra. Välj mötet Plenum. Funkar det inte? Ring Suffra på 010-263 33 00 eller mejla Freddy Grip.

Zoom: Anslut till mötet med den länk du fått i nyhetsbrevet SULF:s kongress – till dig som är ombud: utskick 4 från SULF. Kontakta Krister Fält på SULF för bollplank och Zoom-första hjälpen på 08-505 836 23.

Kongressen är SULF:s högsta beslutande organ. Den går att jämföra med Sveriges riksdag, det vill säga: det är valda ombud som fattar beslut i olika frågor. Kongressperioden är tre år. Till varje kongress utses ombud, totalt 101 stycken. Ombuden utses av SULF:s lokalföreningar och antalet mandat baseras på respektive förenings medlemsantal.

Extrakongressen 2019 beslutade om en ändring i förbundets stadgar så att endast aktiva föreningar tilldelas mandat till kongressen. Som aktiv räknas förening som under året före kongressen genomfört ett årsmöte.

Som alltid blir en kongress mer lättöverskådlig med lite förberedelser. Eftersom du som kongressombud företräder hela din förening så är det alltid bra att diskutera olika frågor som kommer upp på kongressen med andra i styrelsen eller andra i föreningen. Så här kan du och föreningens övriga kongressombud förbereda ert deltagande:

• Diskutera de motioner och propositioner som inkommit till kongressen. Fundera på förbundsstyrelsens förslag till beslut och diskutera hur du ställer dig till dessa.
• Besluta vad du tycker, och gör korta anteckningar. Det är många beslut att ta ställning till och det är därför bra att anteckna som stöd för minnet.
• Om du vill att kongressen ska fatta ett annat beslut än det föreslagna, förbered argument och yrkanden så att du inte måste hitta på dem på stående fot.
• Om du tror att det kommer att bli diskussioner om någon fråga där du har en tydlig uppfattning, förbered även den.
• Diskutera gärna inom styrelsen och med kongressombud från andra föreningar för att hitta meningsfränder. Detta ger er större möjligheter att få igenom er fråga.
• Kongressen 2021 är digital. Förbered dig på tekniken genom att bekanta dig med mötessystemet Suffra. Uppdatering 11 november: Utbildningarna är nu avslutade. Filmer om hur du använder mötesverktyget Suffra finns här.

Inför kongressen läggs ett antal olika dokument och beslutsunderlag fram och det är inte alltid självklart att veta vad som används till vad. Därför är det bra att försöka skilja på 1. motioner/propositioner och 2. rapporter (till exempel årsredovisningar, verksamhetsberättelser och andra rapporter).

1. Motioner och propositioner är förslag till beslut. Det är dessa som bestämmer vad förbundet ska tycka och göra under nästa mandatperiod.
2. Rapporterna är till för att kongressen ska kunna fastställa att förbundsstyrelsen gjort det man skulle. Det innebär att kongressen inte kan ändra i dem. Kongressen kan godkänna dem och lägga dem till handlingarna eller – om de är gravt missvisande – besluta att inte godkänna dem. Du och de andra kongressombuden använder rapporterna för att bestämma om ni vill bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet. Du kan dessutom använda dem för att avgöra om du vill rösta på att de som kandiderar till omval.
   Det kongressen formellt gör med rapporterna är att lägga dem till handlingarna. De aktiva besluten kommer när kongressombuden på grundval av rapporterna fattar beslut om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen och väljer en ny styrelse.

I förbundets stadgar föreskrivs vilka frågor kongressen måste behandla. Det är dokument som handlar om förbundets ekonomi och verksamhet den senaste kongressperioden, samt förslag till budget, medlemsavgift och styrelse för den kommande perioden. Dessutom kan medlemmar, lokalföreningar, sektionsstyrelser och förbundsstyrelse inkomma med förslag till andra beslut som borde fattas av kongressen.

Förslag som kommer från föreningar, sektionsstyrelser eller enskilda medlemmar kallas motioner.

Förslag som kommer från förbundsstyrelsen kallas propositioner.

Eftersom kongressen har 101 ombud kan inte alla beslut diskuteras i plenum. I stället bereds besluten av utskott. Ett utskott är en grupp kongressombud som diskuterar frågorna mer i detalj. Utskottets uppgift är att föreslå (”hemställa”) vad kongressen ska besluta. Varje utskott har ett antal motioner och eventuellt några propositioner att diskutera.

Utskottsarbetet är digitalt 2021, i så kallade breakout rooms i Zoom med mötesverktyget Suffra som stöd för den demokratiska processen.

I utskottet, eller vid utskottssammanträdet som det kallas, får utöver kongressombuden också representanter för förbundsstyrelsen närvara. Dessutom bistår förbundets tjänstemän som sekreterare och ibland som föredragande. Det förekommer också att personer som valberedningen föreslagit ska väljas till förbundsstyrelsen närvarar under utskottsdiskussionerna. Det är enbart kongressombuden som har rösträtt. Övriga närvarande har närvaro- och yttranderätt men inte rösträtt.

Det ingår i förbundsstyrelsens uppgift att förbereda förslag till beslut för inkomna motioner; om de ska bifallas, avslås eller anses besvarade. Du och de andra kongressombuden är helt fria att hålla med, argumentera emot eller föreslå helt egna förslag till beslut.

Arbetet i utskotten består i att du och de andra ombuden diskuterar om ni vill följa förbundsstyrelsens förslag till beslut eller om ni hellre vill föreslå att kongressen beslutar i enlighet med motionärens förslag till beslut. Ibland – om förbundsstyrelsen föreslagit bifall till motionen – är det helt enkelt samma sak.

Om utskottet bestämmer sig för att förkasta både förbundsstyrelsens och motionärernas förslag och i stället föreslå ett helt eget förslag till beslut så måste detta förslag formuleras och dokumenteras i utskottets protokoll. Utskottsprotokollet blir sedan grund för besluten och diskussionen i plenum.

Använd mötessystemet Suffra för att begära ordet i både utskott och plenum. Så gör man därför att det då är enkelt att se till att talarna får ordet i rätt ordning.

Ett förslag kallas för ett yrkande. Använd mötessystemet Suffra för att lägga ett yrkande. Det beror på att ordföranden måste kunna upprepa yrkandet korrekt i beslutsprocessen, framför allt om två eller flera förslag till beslut står emot varandra.

Enligt Villkorsavtalet kap 9 § 2 d har du rätt till 10 dagars ledighet med lön för fackligt arbete som inte täcks av Förtroendemannalagen eller Förtroendemannaavtalet. Begär ledighet i god tid. Vår generella policy är att denna utgift inte ska belasta din institution, ditt ämne eller ditt forskningsprojekt utan tas från lärosätesgemensamma resurser.

När ett ombud behöver lämna mötet under pågående förhandling ska det anmälas till presidiet så att närvaroförteckningen kan justeras. I samband med detta anmäls också om ersättare träder in samt vem denne är. Frånvaron anmäler du skriftligt via Suffra och knappen Ordningsfråga. Närvaroförteckningen justeras. Närvaroförteckningen justeras så att ersättare är närvarande som ombud.

Vid återkomst till mötet efter frånvaro anmäls detta via Suffra. Om ersättare därmed träder tillbaka ska presidiet informeras om detta. Anmälan görs skriftligt via Suffra och knappen Ordningsfråga. Närvaroförteckningen justeras.